tisdag 20 mars 2012

Skitglad!

Det ordet har fått en helt ny innebörd för mig idag. Och jag älskar det!
Att bli överlycklig av att se att min underbara häst Kanel börjar få ordning på sin mage är nog något som bara vi hästmänniskor fattar.. Det har varit tre veckor nu med blöta "koblaffor" i boxen, samt att han har fallit ur, verkligen jättejobbiga veckor. Vad jag har önskat att jag kunde tala med honom.
Hur jag än gjort så har det inte blivit bättre och självklart har det oroat mig rejält, även om jag försökt dölja det. (Jag vill liksom inte acceptera att han redan blir 23 om ett par veckor..)
Men så nu ikväll, när jag kommer tillbaka in i stallet med Maestro så ser jag att det ligger tollar av fastare karaktär inne hos Kanel. Åh så glad jag blev! Nu gäller det att hålla alla tummar och tår att det nu går på rätt håll. Stackarn' han behöver ju sin tarmfunktion så han kan ta upp näring och lägga på sig igen..lille knotas..
Världens goaste Kanel, dig tänker jag då rakt inte räkna ut på bra länge!