onsdag 16 november 2011

Första mötet med en veterinär

Idag var en stor dag för lilla Pussla. Hon skulle på äventyr. Åka bil till veterinär för vaccination.
Underbart när en katt inte riktigt förstår vad som skall hända då man trycker in den i transportburen.
Proceduren blir så mycket smidigare då.
Sagt och gjort, väl i buren blev det operasång från sätet, men väl inne hos veterinären så vart hon tyst.

Det var längesedan jag såg en så förvånad veterinär när jag plockade ut henne ur buren..
Hans kommentar då jag sa att hon var 14 v var; "Oj, jösses vad hon är stor..det kommer bli en riktigt stor katt". Min coola lilla tussiga katt satt bara och iakttog vad som skedde omkring henne.. Han lyssnade på hjärta och lungor, klämde på magen och kollade tänder.
Förvånad över att hon inte passade på att hugga honom så hon kunde visa hur vassa de är..

Djursjukvårdaren tyckte att Pussla var lik ett lodjur då hon har extremt tussiga öron. Tänk om hennes pappa är just ett sådant djur.. Hellre det än en piraya som jag gissat på tidigare...
Ja, om så är fallet så BLIR hon stor..


Reaktionen av en nål i nacken var obefintligt. Hon rörde inte ens ett morrhår. Min lilla dam har börjat mogna i sitt beteende.. Hurra! Nu skall vi tillbaka om en månad för en spruta till samt chipmärkning.
Då blir det väl till att koppla på transporten på bilen för att förflytta henne..
Hur som haver så kommer veterinären bli glad att få se henne igen..
Trodde ett tag att han skulle kidnappa henne. Men då hade jag blivit arg, börjar ju gilla henne mer och mer!

Familjen har även idag blivit "hel" igen.
Märkligt vad en liten vit låda med Frasses aska kan skapa ett lugn både i huset och inombords hos mig. Tarzan har ju funnits här sedan en tid tillbaka. Så nu är det verkligen på tiden att skaffa mig ett eget ställe så  jag kan plantera körsbärsträd och skapa mitt eget Nangijala!