Tankar och funderingar igen.. Inget allvarligt, bara många ord som vill "ut"

Halva dagen har gått och det har redan hunnit ske en himla massa redan.
Bra saker!
Förutom att jag glömde bort mitt kaffe så det blev iskallt.
Blä för det!

Tänk vad lite sol och blå himmel kan göra allt så mycket bättre.
Jag tror inte det finns en enda som gråter för att det är fint väder.
Och en bra frukost.

Jag har en ny passion.
Ekologisk chiagröt (kokos eller mandelmjölk) hemlagat mandelsmör och en massa osockrade färska bär som tex blåbär, hallon, havtorn och granatäppelkärnor.
Jösses vad det är gott och så länge jag står mig på det där. Testa själv. Det är jäkligt gott även om konsistensen är som snor..

När jag var uppe i Varberg förut så satt jag i solen så insåg jag
hur lycklig jag är egentligen.
Tänk att få uppleva ännu en vår. Tänk att jag har två friska ben som fick mig att gå runt inne på HM och göra en massa fynd till mig och min garderob..
Jag tror vi alla glömmer bort dessa små saker, liksom tar livet föregivet.

Det finns alldeles för många i min närhet, ett par stycken i min nära-närhet och flertalet lite utanför den 'gruppen' som bara stimmar och stressar.. (oftast över småsaker) vilket får dem att må dåligt och nästan tappa det helt.
Sånt gör ont att se.
Jag tror iofs att jag ser det lite tydligare eftersom
jag varit inne i den negativa spiralen själv, tills en dag då jag snurrade ut mig.

Tänk på att inte knuffa undan de vänner du har, som verkligen ser igenom dig.
En dag kanske du står där helt ensam.
Bekanta och kompisar är inte svårt att hitta, men riktiga vänner växer inte på träd.
Vårda dem väl.
Bara ett tips från mig.

Anyways.. Jag var och hämtade min nya hyrbil idag. Och givetvis var jag livrädd (jag verkar rädd idag..) att den skulle vara röd.. Du som känner mig vet att jag inte är så mycket för den färgen.. Fint på andra, men passar inte i min värld. Men så står den där och blänker, eller nja.. inte direkt blänker..den var av någon konstig anledning inte tvättad.. fast skit samma.. den är jättefint BLÅ! Som en liten val kommer jag rulla fram i ett par veckor tills tjänstebilen skall hämtas. Undrar så vad det blir. Blir det en röd så säger jag upp mig på studs. ^_^

(Fundering: Tänk om boxen väljer annan färg på coach-tishorna.. då skulle jag ju kanske kunna överväga att aspirera till just coach.. Kanske finns en dold anledning till att det valts rött till dessa existerande tröjor? Haha! Slut på fundering)

Ja, avloppet är fixat. Stackars hyresväd som fick stå och grotta i runt i avloppsbrunnen utanför i morse. Fy bubblan vad äckligt. Men nu har jag iaf fått se hur det såg ut där och jag har också blivit varse om att jag haft fel toapapper här. Det såg ut som långa tygremsor i det gråbrunsvarta klägget.
Tror du mig om jag säger att jag där och då bestämde mig för att köpa ekologiskt, miljömärkt jadajada papper hädanefter? Skitläskigt att pappret inte löses upp.. det är liksom ett år sedan brunnen tömdes..

Igår var det typ kaos här hemma. Stopp överallt.. Tvättade en maskin tvätt och plötsligt hördes det ett 'baksug' från toastolen för att sedan vända och fylla på uppåt, uppåt, uppåt.. Vatten rann ut från röret vid handfatet och brunt vatten kom upp ur duschbrunnen samt ur brunnen inne i 'värmerummet' och båda diskhoarna fylldes också med aningen ofräscht vatten.. Och så kom det där ljudet igen.. Som att en gigantisk varelse av enorm törst sväljer allt vatten som finns på kilometers avstånd.. Så blev det tyst. Jättetyst. Tills bubblande ljud kommer från brunnen i duschen.
Men som sagt, det är tömt nu så nu kan jag duscha läääänge utan att behöva plaska ut från en smått överfull duschkabin eller diska för hand utan att vattnet inte vill sjunka undan.. Yaaaay!!

Ska sätta lite fart här inne nu. Det gäller att passa på när solen är framme så jag kan se smutsen tydligare.

"Keep your head up, your faith strong, and your eyes open for the little miracles all around you.. because they are there, just waiting to be discovered"

Att bry sig om för mycket, går det?

Kan man verkligen göra det för mycket?
Så där som att det får motsatt effekt?
Ja, tydligen.
Det har jag fått erfara nu i alla fall.
Och det gör faktiskt ont.

Ni som känner mig vet att jag är en ganska svår person att komma nära eftersom jag är mycket reserverad och släpper ogärna in vem som helst i mitt liv. Nog för att jag är öppen och social i olika sammanhang betyder det inte att jag liksom vill delge hela mitt liv för vem som helst.
Och när det plötsligt dyker upp en person som jag känner mig trygg med, att den personen också visar att den är trygg med mig då vill jag liksom visa mitt rätta jag och vara den där varma, ödmjuka, vänliga och omtänksamma person som jag faktiskt är. (tro det eller ej..)
Jag vill liksom att allt bara ska vara bra.
Men när jag utan någon vidare förklaring får veta att jag bryr mig om för mycket och att det (jag) tar för mycket energi då vill jag bara försvinna bort.
Jag skäms, känner mig patetisk och faktiskt jäkligt korkad.

Så nu har jag byggt upp ännu ett varv på den där muren jag har omkring mig samtidigt som jag försöker klura ut en lösning på att spola tillbaka tiden och återställa saker som de en gång var.

I övrigt så har det varit en bra weekend.
Bio (American Sniper, se den!) god mat,  domare både lördag och söndag under CrossFit Halmstad Throwdown, massa härliga människor och fina vänner.

Nä, nu är det dags att fortsätta dagen som jag började den. Motion. Det är den bästa medicinen mot allt faktiskt. Var i boxen och tränade imorse samt cyklade. Nu ska jag ta en promenad i den lilla snö vi har just nu och ta mig till någon sportaffär och kolla över sortimentet av joggingskor. Tror faktiskt det är dags att jag vågar ge mig ut i spåret igen.

Ha en fin dag!

Att förena nytta med nöje = Ett vinnande koncept

Det är tisdag och klockan är snart två och jag sitter (som oftast) på min plats vid köksbordet (rätt roligt det där..) Jag har alltså en benägenhet att alltid (nästan) sätta mig på samma stol. En 'läggning' som jag tror att de flesta har..vi är ju vanedjur. Roligt också att de gånger jag har besök här så är det aldrig någon som sätter sig på denna stol, även om jag inte skriker NEEEJ INTEEEEE DEEEEEN!! Och samtidigt slänger mig fram som en fotbollsmålvakt för att rädda stolen.. I scenariot i mitt huvud sker detta i ultrarapid och mitt skrik är sådär dovt, mörkt och liksom släpande..
Du fattar?

Nåväl, morgonen var ganska smärtsam.. Ni som har Facebook och Insta, ni har ju kunnat se i mina texter att jag i princip såg ut som ett vinkeljärn när jag vaknade..
Damn vad ryggen ska bråka emellanåt. Är det inte vaden, axlarna eller bröstrygg så är det ländrygg!
Hade ju känning redan igår efter klass nummer 1..och givetvis körde jag ändå klass nummer 2..
Jag får ju helt enkelt skylla mig själv som utsatte denna del av min kropp för så mycket "belastning" som det blev. Men jag har ju i alla fall fått sova i natt, så jag är nöjd. Tack PurePharma M3!

Körde bort till Gjuteriet i morse och började att värma upp och stretcha i lugn och ro (innan de andra två tjejerna skulle komma) Ganska skönt att vakna sådär. Hade jag gjort samma saker hemma så hade jag haft minst en katt som stört mig, och jag är övertygad om att de skulle planerat att jobba i skift..därför förlägger jag stretch i boxen.
Jag hann nästan bli klar innan jag fick sällskap.

Jävla trevligt det där att ibland öva på sina svagheter tillsammans med ett par stycken andra som övar på det som de har svårt med. Det är ganska tråkigt att vara själv i boxen. För att använda mig av en väns uttryck.. "Tråkigt att vara där ensam som en tölp" Och hon har ju rätt.
(Riktigt roligt att lära känna andra i boxen som man annars bara pratar lite flyktigt med innan klassen (eller efter) )

Ryggsmärtan försvann iom att jag var så mån om att 'komma loss' innan jag satte fart med något annat, och jag lyckades med ett par övningar som jag haft problem med under en tid. Sånt gör mig glad. Även om det inte ser mycket ut för världen för andra så skiter jag i det, JAG vet att det är bra gjort av mig. Att jag lyckats genomföra övningen korrekt på alla plan och med den vikt jag bestämt mig för. Ett av mina mål; Att bli stark!

Och det är det jag menar med det jag skriver i rubriken..
"Att förena nytta med nöje = vinnande koncept"
Mår man bra, har kul och skalar bort alla krav så lyckas man. Eller jag fungerar så i alla fall.
Testa du också.
Det är för övrigt ett koncept som funkar i alla sammanhang.. Som nu när jag sitter och skriver har jag mamma i 'öronen'. Du får själv lista ut vad som är nytta och var som är nöje i detta scenario. 

Nu skall jag fylla på 'saker' i min blivande köttfärssås som just nu bara står på spisen och gottar sig i rött matlagningsvin och grädde.. Det är verkligen nytta som kommer bli ett nöje ikväll!

Vet inte vad som äcklar mig mest..

Funderade på det idag. Vad som är äckligast. 

Äckliga människor typ sånna som är sådär skitig, luktar gammalt, unket, intorkad urin och rök eller falska människor.

Och valet var enkelt. Falska människor, helt klart! 

De kan aldrig tvätta bort sin falsk- och oärlighet, men det kan den 'äckliga smutsiga'.

I detta fall tror jag många är beredda att hålla med mig.

Vad är motsatsen till detta?

Personer som bara genom sin existens får världen att snurra lite extra, som får en att glömma att det är grått och regnigt ute, som får dagen att rulla på utan bekymmer,  som bara finns där, som utan att säga ett ord förstår, som har ett hjärta, som får en att skratta, som gillar en för den man faktiskt är, som tyvärr är mycket sällsynt och som verkligen är en vän.

Låter nästan som att jag är kär, och det är jag på sätt och vis..i att det finns sådana personer och jag har glädjen att ha ett par sånna omkring mig, ni är grymma! 

Älska folk som får mig att må bra!

Alltså, hur underbart är det inte med sådana människor?? 

Sådana som får en att skratta högt genom en text skickad i en chatt tex, eller genom att bara droppa en sjuk kommentar bara sådär liksom. 

Idag har jag suttit och skrattat högt, rakt ut i restaurangen på Ikea i Kållered, och nu ikväll har jag skrattat så tårarna runnit och katterna har bytt till att sova i annat rum.. 

Vilka underbara vänner jag har, noga utvalda. Eller jag har aldrig ens valt, snarare själv blivit utvald. 

Att det finns sån skillnad på de man trott varit vänner och de som verkligen ÄR vänner. 

Det har märkts såå tydligt nu den period jag inte mått så bra..vilka som tagit avstånd och istället försöker framstå som perfekta / roligast i stan / hej jag mår skitbra och är grym och de som vänt på saker och öppnat upp för att visa att de bryr sig om..på ett bra sätt!

Ja, en svacka kan vi alla hamna i och jag har nog aldrig fått sån respons och läsare av det inlägg jag gjorde för någon vecka sedan. Tragiskt på sätt och vis att ni, ni vet vilka ni är, inte vågar öppna er själva och låta andra ta del av hur ni egentligen mår. För mig har det faktiskt bara blivit positivt. 

Nu vet jag vilka falska råttor jag haft omkring mig och vilka som knallar runt med guldfjäder i hatten! 

Det har gjort mig så mycket starkare och säkrare i mina val / mitt sätt att leva!

"Alltså, du är så sjukt jädra störd Anna. Tur att jag är större än du annars hade jag väl åkt på stryk, också.," Så sa min chef (och VD för bolaget) till mig idag efter några sarkastiska kommentarer (av mig) under vårt möte idag.. Fick även veta att han har planer för mig inom bolaget, han tror på mig och min potential och vill lyfta fram den. Riktigt roligt att höra. Tänk om man haft en sådan chef i det förra jobbet istället för en hal falsk ål (som jag alltid tog parti för) och dennes likasinnade lärjungar.. 

Men som sagt, alltid lätt att vara efterklok.

Och det gäller i allt! 

Så, dagens blir;

Tro på dig själv när ingen annan gör det, och skratta mycket! 

Gemenskap som inte finns någon annanstans

Jag log hela vägen hem från träningen igår kväll. 

Varför kan man kanske undra..jag som nästan aldrig är glad, hur kan det komma sig liksom..

(Ovanstående mening är kryddad med ironi...)

Svaret på frågan 'varför' är mycket enkelt..gemenskapen inne i boxen.

The CrossFit Community!

Visst går jag dit för att röra på dököttet och svettas..men jag hade aldrig gjort det om det inte var för alla underbara personer som gör på precis samma sätt.

Jag blir så glad när en tystare, relativt ny kille (från fotbollsvärlden tror jag) plötsligt säger 'det här är det bästa jag gjort, underbar känsla att komma hit, alla är så vänliga och glada. Det känns som att jag känner alla redan. Här kommer jag att stanna' 

Och det är ju precis så det är och ska vara! Tänk om fler kunde ta steget utanför sin egen komfortzon och knalla in i en box och inte tro att man måste vara vältränad för att börja.. Bara kom!

Tänk igår värmde jag upp vid sidan av en polis, övade repklättring tillsammans med en chef inom psykiatrin (tror jag hon jobbar med) växlade platser under passet med en nybliven SM silvermedaljör i roadracing, 'highfivade' en apotekare för att efter passet få lite hjälp med teknik i ringar av en VD för en stor matkedja och proffshjälp av en fd. cirkusartist i hur jag skall tänka/göra för att lära mig gå på händer (trots att jag är skitskraj att trilla på huvet och bryta nacken) 

I vilken annan sport finns denna mixen av personer som alla brinner för samma sak??

Underbara personer med samma intresse på andra orter än där jag bor har jag även lyckats bekanta mig med av olika anledningar. Vi har alla en gemensam nämnare utöver sporten..Vi är alla lite smått galna och har stora hjärtan. Det tror jag alla kan skriva under på!

Får inte heller glömma dagens nya ord; Putslustig 

Och här följer förklaringen om du ställer dig lika frågande till det ordet som jag..

spjuveraktigt, skojfrisk, skämtsam, rolig, smålustig.

Självklart måste jag ju ännu en gång visa vad jag åt när jag kom hem. Mycket viktigt!

Min special fläskpannkaka med rårivna morötter blandad med (osockrade) lingon och granatäppelkärnor samt lite pressad citron. Mumma!

4 ägg

250 g keso

1 dl mjölk

100-150 g riven ost

Rör ihop och häll över förbrynt tärnad varmrökt bog och strimlad purjolök i en ugnsfast form och in i ugnen på 220 grader.