Dizzy, hoppa ner om du skall spy!
Hör ingen duns av katt som landar på golvet så jag slumrar till igen, kunde ju ha drömt...Men så vaknar jag till igen av ett flertal klökningar samt en rejäl kräkning, och en till. Jag ryter till igen "FÖR HELVETE DIZZY, HOPPA NEEEEER" Försöker räcka ut handen för att lyckas nå katten så jag kunde knuffa till henne.. Når en katt, puffar till, men ingen reaktion!
Tänder lampan och ser att det är Frasse som är sjuk, ligger i princip helt avdäckad i sitt eget kräk, och jag får ingen respons när jag petar på honom. Nu är jag klarvaken! Frasse reagerar och hoppar ner från sängen, men har dålig balans och energi så han rasar ihop mitt över tröskeln till sovrummet.
Jag lägger mig bredvid och klappar honom hela tiden över ryggen och pratar lugnande.
Plötsligt börjar han hyperventilera. Som en stressad och varm hund. Katter gör vanligtvis inget sånt.
Munnen öppen till max, tungan hängandes ut samt ögon så uppspärrade som om han vore påtänd eller så.
Jag trodde i mitt stilla sinne att han skulle dö där och då...
Så reser han sig upp och förflyttar sig typ två meter in i gästrummet, och jag efter såklart.
Där ligger vi på golvet i över en timme tills Dizzy kommer upp och Frasse kryper in under gästsängen.
Hämtar vattenskålen ifrån mitt sovrum och ställer i gästrummet, stänger dörren och lägger mig åter på golvet med fokus på vad som händer under sängen. Dizzy parkerar på täcket på mina ben och börjar snarka, och jag börjar Googla kattsjukdomar..
Slumrar till en kort stund och vaknar av att Frasse tassar runt i rummet, jag ligger stilla och inväntar nya kräkningar då han lapat i sig en hel del vatten. Men icke..puh.. Slumrade till en liten stund till och väcks ca 15 min senare av att jag känner att någon stirrar på mig. Frasse! Där sitter han som om inget har hänt och försöker få mig att vakna. Klockan är nu 05:15 och vi går upp, ja ner blir det ju då sovrummen är på ovanvåningen..
Frasse tömmer en skål med vatten, kräker sedan upp allt igen, sätter sig vid dörren och vill ut. Gör en långkiss rakt på gräsmattan, tillbaka in och lägger sig på badrumsgolvet där det är golvvärme och somnar.
Serverade en matsked mjukmat som han slurpade i sig och somnade om.
Okej, han kissar, dricker, äter och vill ut.. tror han är på bättringsvägen tänkte jag och körde till jobbet.
Och mycket riktigt. När jag kommer hem står katten på ovanvåningen och dundrar ner för trappan när jag öppnat ytterdörren. Vrålhungrig! Nu blir det kokt torskdiet ett par dagar.
Ja, vad säger man? Jag beundrar verkligen de som har småbarn, jag är helt slut efter att ha fått vaka över sjuk katt hel natt!
