Visar inlägg med etikett glad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett glad. Visa alla inlägg

fredag 6 november 2015

Andras glädje får mig att må bra och bli kreativ.

Ja, så är det. 

När personer i min vänskapskrets aktivt jobbar på att må bättre och det resulterar i ett glatt humör och att bitar faller på plats. Då blir jag glad. Och så blir jag otroligt effektiv och fylld av energi.
Jag hoppas att humöret håller i sig för jag behöver verkligen detta.

Bara för att nämna lite så har jag fått så många saker gjorda som liksom bara flyttats fram hela tiden. Varför kan jag undra. Sakerna har ju gått så snabbt att få klart. Så innan lunch idag så hade jag hunnit med att tvätta ytterdörren, göra en ny dörrkrans, sopa rent stenplattorna, tvätta, vädra mattor, cykla och handla, putsa köksfönstren på insidan, lägga upp ett par byxor, sy i ny resår i ett par tights som blivit för stora.. Samtidigt som detta så har jag gått bananas i köket med att baka. Hittat på en egen variant på äppelpaj. Det får bli nästa inlägg och visa dem..om det blir något bra av dem.

Så, nu är det kaffe, en klapp på axeln och några djupa andetag innan period två av dagen ska dra igång.



onsdag 18 februari 2015

Att få folk att gråta, det är jag bra på..

Att få folk att gråta, det är jag van vid. Då beror det (nog?) mest på att personen i fråga blir så rysligt trött på att jag pratar så mycket, eller är så där överdrivet energisk.. Men idag fick jag en helt okänd person (kvinna) att gråta.. av glädje och tacksamhet. Inte för att jag pratade hål i huvudet på henne utan för att jag lämnat in hennes plånbok till Polisen. 

Strax innan lunch idag och jag skulle i princip sluta för dagen, då jag såg ett mörkt, nästan fyrkantigt, föremål mitt på parkeringen och rakt framför där jag stod (just då). En vanlig person hade kanske inte reagerat alls, en onormal person hade kanske tänk.. ’Oh. My. God. En. Bomb. ENBOMB.’ och så en person som jag tänkte, 'det ser ut som en plånbok och springer inte jag ut och tar in den här så kommer någon annan sno den
’ Samtidigt som jag raskt gick ut till fyndplatsen så tänkte jag också.. ’Jahapp.. nu kommer jag vara med i Dolda Kameran, tänk på att le’

Det var en plånbok. En stor, svart och tjock variant. Gahh.. så jobbigt det är att ha någon annans tillhörigheter i handen. Jag öppnade den för att se om det fanns något körkort i ’uppslaget’, men det gjorde det inte. Där fanns bara en bild på ett halvstort barn. Jag fortsatte inte leta utan bestämde mig där och då att åka till polisen med börsen efter jag varit hemma och bytt om samt fått lite käk i magen. 

Sagt och gjort, till polisstationen styrde jag kosan och lämnade in objektet samt lämnade mina uppgifter. Polisen öppnade och gick igenom plånboken och hittade bla. kontanter, foton och en väldans massa betal,- och medlemskort. 
En ID-bricka kom också fram och så sa jag spontant. ’Hon ser ut att jobba på kommunen’. Polisen skrattade. Jag tror han höll med. 

Lång historia kort.

Kvinnan ringer mig och är så otroligt glad och tacksam över mitt agerande..
Tårarna flödade och hon ville kompensera mig för att jag haft besväret med att lämna in pengarna.
Jag avböjer att få något för vad jag gjort. Tycker att det är varje medborgares skyldighet att göra precis som jag gjort. Och jag hoppas att om det skulle vara jag som tappar bort mina kort skulle jag vilja bli behandlad på samma sätt. ”Behandla andra som du vill bli behandlad själv”. 
Karma liksom. 

Kvinnan jobbar på bank, så jag hade nästan rätt. 

God kväll!

Japp, bilden är suddig så det är inte fel på dina ögon ^_^

tisdag 3 februari 2015

Att både ha kvar kakan och äta upp den..

I dag hade jag en konversation med en vän där talesättet dök upp som ett svar i det som 'diskuterades' just då.
Och det nog många som önskar vore möjligt. Framförallt i relationer av olika slag.
Ganska trist kan jag tycka. Att aldrig vara nöjd och hela tiden tro att det finns bättre.
I grund och botten ligger det hos en själv. Man har liksom inte landat och hittat sin egen väg och vågar tro på att det man gör är rätt.
Tro mig, jag vet.
Men det är aldrig är bättre. Kanske för stunden, men vardagen kommer där också.. Folk är inte lyckligare bara för att de ser glada ut och verkar uppåt de gånger man ses. Gemene man är grymt duktiga på att spela teater. Framförallt bra på att lura sig själv.
Tro mig, jag vet det också.

Missförstå mig inte nu, det är jättebra att vara glad och full av energi när man träffar andra på tex stan, i kassakön, i träningslokalen.. Men försök att håll det äkta.
Våra känslor smittar av sig på andra. Ditt ansiktsuttryck förmedlar blixtsnabbt sitt budskap till omgivningen. Men det smittar inte bara andra, utan även dig själv!

Tänk att med hjälp av ca ett 40-tal ansiktsmuskler kan vi få fram över 5 000 uttryck: från infernaliska leenden och sura munnar till bekymrade pannveck och inbjudande blickar. Ganska imponerande.
Nu tänker jag förstås.. Vem har varit tvungen att sitta och räkna alla dessa femtusen olika miner?

Jag är inte mycket för yoga och sånt dels för att jag inte får göra hälften av alla konstiga "knutar och bågar" och dels för att jag är för 'rastlös'.. Jag vet, därför BORDE jag utöva mer yoga...
Däremot skulle jag kunna tänka mig att gå på skratt-yoga eller som det mer vanligt kallas skratt-terapi. Där utnyttjar man kopplingen mellan ansiktsuttryck och känslor. Genom att "skratta utan anledning" försöker utövarna simulera skratt och därigenom framkalla samma goda hälsoeffekter som dokumenterats vid äkta skratt. ”Fake it till you make it”, alltså.

Hittade denna text på nätet;
Negativa känslor tycks kunna motas bort genom att manipulera de rätta ansiktsmusklerna. De senaste åren har flera amerikanska studier till exempel visat att antirynkmedlet Botox inte bara ger ett ansiktslyft utan också höjer sinnesstämningen. Försökspersoner som fått muskelavslappnande Botox injicerat i pannan, har nämligen visat sig uppleva mindre oro och nedstämdhet efter behandlingen. En viktigare förklaring antas vara att den muskel i pannan som normalt används för att uttrycka ilska och bekymmer, har förlamats i samband med Botox-injektionen.

Ja, men här snackar vi quick-fix. Spruta in nervgift i närheten av hjärnan.. HAHAHA.. här skrattar jag på riktigt. SE-RI-ÖST?!

Nä, jag har skrivit det förut och jag gör det igen, gör dig av med energitjuvar och beblanda dig bara med människor som vill och gör dig gott. Ta vara på de riktiga vänner du har och visa också att du själv är en riktig vän. Hör av dig. Det kan räcka med ett enkelt 'Hej' och framförallt våga bli nöjd och tacksam för det du har och där du är i livet. Om alla kunde tänka så skulle inre stress och annan stress troligtvis elimineras helt.

Nu ska jag göra som blogginläggets rubrik. Ha kvar kakan och äta upp den.
Bakade glutenfri ostkaka nu när jag kom hem ett par timmar. Så jag ska äta en sån och samtidigt har jag fyra små formar kvar.

'Easy as pie'



torsdag 15 januari 2015

Är man bra så har man det bra!

Precis så är det.
Det är jag numer mycket medveten om.

Årets första månad är till hälften avklarad och jag är så lycklig att jag bestämde mig för radikala förändringar av mitt liv i början av året. Det har redan börjat betala sig.
Jag försöker att fokusera på rätt saker och personer, stressa ner (ännu mer) och inte låta negativiteten ta över min skalle. Plötsligt så har jag börjat hitta något positivt i allt som händer och sker, det finns liksom en mening med allt. Falska och personer med tråkig attityd har jag valt att hålla mig ifrån. Det är kanske inte vidare välkommet, men det är faktiskt inte mina bekymmer. Antingen gillar man mig och har en juste attityd eller så kan det kvitta. Inte min huvudvärk.

Att leva ett mindre vanligt liv och liksom sluta vara 'beroende' av folk i min omgivning är också ett löfte jag gett mig själv. Vill man umgås lite mer med mig än att tex  'bara ses på träning' så får man se till att visa det. Nu ska jag bara se till att personer som jag bryr mig lite extra om också börjar stressa ner och slutar stimma över småsaker och börjar leva i nuet.

Jag har även lagt de höga prestationskraven inom sporten jag utövar på hyllan. Enkelt egentligen. Vem blir lycklig om jag lyckas lyfta si eller så många kg, eller kan göra så många pullups på 10 min? Ingen. Så nu så tränar jag bara för att må bra och slippa en massa rehabövingar. Att bli en bra domare ligger väl mer i fokus just nu. Och jag tror att jag måste lita på de som anser att det jag gör, gör jag bra. När jag dansade mig igenom årets domartest så gick det upp för mig att jag nog vet vad det är jag gör när jag är igång och dömer.. Underbart att svara rätt på varje fråga.

Strax innan jul så tackade jag ja till att hoppa in lite extra och sälja fisk. Nu har de där extratimmarna nästan blivit en heltid och idag fick jag förfrågan att jobba ännu mer för en annan i samma bransch. De ville ha mig för att de hört så mycket bra om mig. What? Jag gör tydligen det där bra. Problematiskt bara när jag ska ut på fält snart igen i en helt annan bransch..
Men det blir ett senare bekymmer.

Nu ska jag sätta mig och dricka te och äta vaniljglass med hackade hasselnötter innan veckans viktigaste program visas på TV4.
Djurskyddarna.
En timmes grinande är scenariot som kommer utspela sig här hemma mellan kl. 21-22.
Sätt dig själv vid TV:n och ta del av det fantastiska arbete som utförs av härliga människor för att få våra djur att slippa bli plågade och misskötta.
Jag blir så förbannad över de personer som vanvårdar helt oskyldiga djur.
Det är VI som bestämmer djurets livsöde, inte djuret. Genom att ta hand om / köpa ett djur så är du också skyldig den ett fint och harmoniskt liv. Gahh.. Jag skulle kunna blogga sönder mig om det ämnet.. Men jag sparar det till ett annat inlägg.

Mina katter fattar inte hur bra de har det. Skulle säga att de är en smula bortskämda..Numer så ratar de räkor, strömming och kokt lax.. Haha.. Kanske har de fått för mycket av det goda.
Intill mig på bilden ligger 'Bjäbbis' en katt som jag varit nära på att ta bort då hon varit så lynnig och ilsk.. tills jag kastrerade henne. Nu har jag en helt ny katt som självmant kommer upp i knäet och vill gosa. Tror hon är nöjd med sitt liv nu.

Precis som jag.







tisdag 4 november 2014

Att förena nytta med nöje = Ett vinnande koncept

Det är tisdag och klockan är snart två och jag sitter (som oftast) på min plats vid köksbordet (rätt roligt det där..) Jag har alltså en benägenhet att alltid (nästan) sätta mig på samma stol. En 'läggning' som jag tror att de flesta har..vi är ju vanedjur. Roligt också att de gånger jag har besök här så är det aldrig någon som sätter sig på denna stol, även om jag inte skriker NEEEJ INTEEEEE DEEEEEN!! Och samtidigt slänger mig fram som en fotbollsmålvakt för att rädda stolen.. I scenariot i mitt huvud sker detta i ultrarapid och mitt skrik är sådär dovt, mörkt och liksom släpande..
Du fattar?
Nåväl, morgonen var ganska smärtsam.. Ni som har Facebook och Insta, ni har ju kunnat se i mina texter att jag i princip såg ut som ett vinkeljärn när jag vaknade..
Damn vad ryggen ska bråka emellanåt. Är det inte vaden, axlarna eller bröstrygg så är det ländrygg!
Hade ju känning redan igår efter klass nummer 1..och givetvis körde jag ändå klass nummer 2..
Jag får ju helt enkelt skylla mig själv som utsatte denna del av min kropp för så mycket "belastning" som det blev. Men jag har ju i alla fall fått sova i natt, så jag är nöjd. Tack PurePharma M3!

Körde bort till Gjuteriet i morse och började att värma upp och stretcha i lugn och ro (innan de andra två tjejerna skulle komma) Ganska skönt att vakna sådär. Hade jag gjort samma saker hemma så hade jag haft minst en katt som stört mig, och jag är övertygad om att de skulle planerat att jobba i skift..därför förlägger jag stretch i boxen.
Jag hann nästan bli klar innan jag fick sällskap.

Jävla trevligt det där att ibland öva på sina svagheter tillsammans med ett par stycken andra som övar på det som de har svårt med. Det är ganska tråkigt att vara själv i boxen. För att använda mig av en väns uttryck.. "Tråkigt att vara där ensam som en tölp" Och hon har ju rätt.
(Riktigt roligt att lära känna andra i boxen som man annars bara pratar lite flyktigt med innan klassen (eller efter) )

Ryggsmärtan försvann iom att jag var så mån om att 'komma loss' innan jag satte fart med något annat, och jag lyckades med ett par övningar som jag haft problem med under en tid. Sånt gör mig glad. Även om det inte ser mycket ut för världen för andra så skiter jag i det, JAG vet att det är bra gjort av mig. Att jag lyckats genomföra övningen korrekt på alla plan och med den vikt jag bestämt mig för. Ett av mina mål; Att bli stark!

Och det är det jag menar med det jag skriver i rubriken..
"Att förena nytta med nöje = vinnande koncept"
Mår man bra, har kul och skalar bort alla krav så lyckas man. Eller jag fungerar så i alla fall.
Testa du också.
Det är för övrigt ett koncept som funkar i alla sammanhang.. Som nu när jag sitter och skriver har jag mamma i 'öronen'. Du får själv lista ut vad som är nytta och var som är nöje i detta scenario. 

Nu skall jag fylla på 'saker' i min blivande köttfärssås som just nu bara står på spisen och gottar sig i rött matlagningsvin och grädde.. Det är verkligen nytta som kommer bli ett nöje ikväll!



fredag 24 oktober 2014

Det börjar med tåg och slutar med tacksamhet..

Har nu på morgonen 'roat' mig med att söka inrikesresor av olika sort bara för att jag är lat och inte orkar köra..
Jag blir dock lite förvånad över prisskillnaden mellan tåg och flyg..
Det tjatas så mycket att vi ska tänka på miljön (vilket jag tycker är bra) och därför åka mer tåg och välja bort flygresor (nu pratar jag inrikesresor) Men jag förstår inte..
I min värld vinner flyget. Jag menar.. varför spendera fler timmar skumpandes på ett säte i ett (oftast) skitigt och slitet tåg till ett högre pris än om man (som jag) väljer flyget istället? Snabbare från punkt A till punkt B samt bra mycket billigare.. Okej, det blir kanske billigare att åka tåg OM man bokar månader i förväg (men det tar fortfarande lika långt tid).. men vem har ork till sånt?
Och vem vill ha ett så inrutat liv där man liksom lever efter ett förbokat livsschema..?
Inte jag i alla fall.

Att inte boka upp för mycket för långt fram är inget jag förespråkar alls.. för det blir aldrig som jag tänkt mig ändå.. Jag tror att det är många som är beredda på att hålla med där..
Jag lever lite efter 'en vecka i taget'-principen..därför blir jag förvånad när folk bokar in sig på saker ett år (!) i förväg.. undrar då om de aldrig varit med om saker som plötsligt dyker upp som kan ändra planeringen brutalt..


Ja, jag tycker det är lite skrämmande att i princip alla tar livet så förgivet.. Jag är i alla fall tacksam varje dag jag vaknar, och vaknar. Försöker se på dagen som ett privilegium att jag får lov att vara med ännu en dag. Tro mig, jag har varit med om att liv har tagit hastigt och oförberett slut och troligtvis är det dessa gånger som fått mig att inse hur skört livet är.. Vi lever nu, så sluta gnäll..Det kom över mig för ett par månader sedan då jag var ute och cyklade.. himlen öppnade sig och jag hade inte några regnkläder, men jag var på väg hem. Väl hemma så kände jag mig bortskämd och rik.. En varm dusch, golvvärme, torra myskäder och en kopp te, tak över huvudet och vindtätt..Det är mer än vad många andra har idag..  Så förgyll din dag med att göra något kul, le mot någon 'okänd', ta kontakt med någon du tänkt höra av dig till så länge.. Har du huvudvärk, var glad över vetskapen att du har ett huvud.. Har du träningsvärk, var glad att du är så frisk så du kan träna.. Har du ont i en arm, gläd dig över att du har en arm till..
Det är inte så svårt att hitta de där ljusglimtarna i vardagen, men du måste öppna ögonen.



Önskar dig en finfin fredag, det tänker jag ha. 
Men först kaffe och något ätbart i magen.

















tisdag 21 oktober 2014

Hey, I'm back!

Shit vad det var längesedan jag var här och skrev och oj vad det har hänt mycket...(Orkar inte skapa en ny blogg så jag får helt enkelt fylla på här..) Men jag tänkte inte dra fram massa gammalt nu, vad som har hänt har hänt och nu är nu. Enkelt eller hur?

Sitter med en kopp kaffe (och en croissant...) och pausar i allt 'pluggande'..
Japp, jag ska försöka lära mig lite saker. Tycker att jag har det perfekta läget till det nu. I och med att jag har rensat livet och huvudet och från massa tunga grejer (negativitet, energitjuvar och annat krafs) så proppar jag huvudet fullt med diverse matnyttigheter istället.
Och jag hoppas att jag kommer få nytta av det i framtiden. Oavsett så mår jag bra mycket bättre redan!

Tänk vad lite nytänk kan göra gott. Jag har redan hunnit med och göra/testa saker jag i princip varit skiträdd för. Inte riktigt varit säker på hur jag skulle hantera uppgiften när jag stod inför den..
Men som vanligt när jag ger mig in i saker som jag inte har en aning om egentligen, så löser jag det.
Och ikväll ska jag testa på Yoga för första gången.. bara det gör mig svettig redan nu.. Oh Lord..
Fast det går säkert bra..hoppas jag.. (bättre än när jag försökte ta mig upp för stången hos hon som sysslar med Poledance.. HA HA HA.. snacka om att jag höll mig krampaktigt kvar.. jag fattar inte hur fan de bär sig åt med det där.. sjuk teknik.. Men jag tänker ge det ett försök till.)

Ja, jag har till och med börjat ta hand om min kropp genom att äta bra och liiiite mer regelbundet.. Typ varje dag.. Fick höra en gång att 'Anna, du lever på någon slags warrior diet.. Äter nästan ingenting på flera dagar..och så hamnar du på ett lunchställe som serverar buffé och så äter du mer än jag..' Nu är det inte så att jag späker mig med flit..tycker bara det är så sjukt tråkigt att laga mat när jag är själv, så jag tar hellre den enkla vägen och tuggar i mig en macka eller äter en skål med kvarg och bär.. och så kaffe..massa kaffe.. oj oj..

Men nu så har det hänt grejer.. jag lagar mat varje kväll. (Följer du mig på Instagram så kan det hända att jag lagt upp någon bild där..) Det har blivit allt från Lax och quinoasallad till söndagsstek med gräddsås.. och ikväll ska jag servera mig själv stekt lever med ris, lingon och stekt lök. Och som 'efterrätt' blir det min äppelpaj med kokostäcke. En helt gluten, laktos och sockerfri liten skapelse. Fantastiskt gott.  (Om jag inte råkar knyta ihop mig under yogan och inte 'hittar ut' så blir det mat alltså..)

Nej,  inte blev det så mycket vettigt här denna gång, men jag känner att jag kommer bli lite mer laddad på att skriva..Det kommer hända en massa spännande saker i mitt liv nu i slutet av året så självklart tror jag att jag kommer vilja dela med mig.. om jag har tid. Eller, det är kanske inte så spännande i din värld..men in min är det och det är det som är viktigast.


Till sist vill jag passa på att skriva något tänkvärt;

"Ta vara på dagen, lev i nuet, hör av dig till dem som du bryr dig om, ta ingen förgivet. Släpp din egen stress sätt dig ner och andas..och gläd dig över allt du har. Vi är alla så mycket rikare än vad vi tror. Och glöm inte, lögner lyser igenom och sanningen kommer alltid fram"

(tack för promenaden igår)

lördag 21 juni 2014

Hip's don't lie.. och inte djur heller :)


Shakira hade ganska rätt, men inte helt.. hon glömde det där med djur.

Jag har så svår att förstå det där med att inte gilla djur.. Jag vet inte vad jag hade gjort eller vem jag hade varit om jag inte hade haft mina små pälsklingar i huset och min store, snälla och snygga särbo i stallet.

Djur är de ärligaste varelser du kan tänka dig. Så tillgivna och glada hela tiden liksom.
Gissa om jag skrattade när jag kom hem från stallet idag och möts av tre små pälsbollar liggandes i en hög och alla ger mig det där onda ögat för att jag inte varit hemma och öppnat dörren.
Det har ju liksom regnat! Hur tänkte du nu matte??!
Jag står kvar och skrattar lite (dyngsur och frusen som jag är efter att ha varit ute i skogen med hästen när himlen öppnade sig, så nog vet jag att det regnat.. ) öppnar dörren och ser till att de får mat innan jag själv entrar duschen för att försöka få upp värmen..

Åter igen.. de där små (och stora) liven får mig (och dina säkert dig) att må så bra. Saker som annars snurrar i mitt huvud är som bortblåsta och jag får liksom känna att jag behövs, att jag är viktig. De där litar ju på mig. Det är mitt ansvar att de får en härlig tid här på jorden.
Sen kanske jag inte riktigt gillar presenterna de tar hem till mig.. grodor.. Gulligt att de vill försöka hjälpa till med att jag ska hitta min prins.. jag får helt enkelt vara glad för det lilla (som flickan sa..)
Ja, jag var med om att hitta fem små nya liv i stallet idag. Gulliga lilla Fröken Dupont har klämt fram fem (!) stycken.. Alla så gulligt fluffiga i nyanserna vitt och ljusgrått och har precis börjat öppna ögonen.. Så då har jag alltså fler cats att hålla reda på. Men det gör mig ingenting!

Well, Midsommardag idag, och jag har fått upp värmen i kroppen, fått på mig torra myskläder, bunkrat upp med käk och vin för att helt ogenerat ligga på sofflocket resten av kvällen och kolla fotboll.
Är inte ett dugg avundsjuk på de som försöker sig på en dag #2 på festandet eller är på släktmiddagar eller liknande. Inte ett dugg.
Jag har hälsan och får spendera den med min "familj" hemma där jag trivs bäst.








torsdag 28 november 2013

Hur mår du egentligen..?

Ø
Den frågan fick jag imorse från ett ganska oväntat håll.
"För när man läser dina blogginlägg så verkar det inte som att du mår så bra..." 
Därför vill jag vara tydlig:
TACK, jag mår utmärkt, nästan fånigt glad!

Det här med att läsa och tolka på olika sätt är ju faktiskt upp till var och en. 
Kanske känner man igen sig i det jag skriver, eller så har man varit där. 
Kanske har man funderat länge på sin egen situation eller kanske på kompisens.
Vad vet jag?!
Men jag hoppas att de som ska känna sig träffade ska göra det, de som mår dåligt skall göra något åt det och de som mår dåligt för att de känner sig träffade -lös det! Spela inte!
Som sagt, jag mår bra och är såhär i efterhand glad över att den person fick upp ögonen på mig genom att säga det som sas för några veckor sedan. Det har utmynnat i att jag vet vem som finns där även när det blir obekvämt en tid, vem som har ett hjärta och vilka som är fega och rädda för sanningen.
Lite tråkigt dock att jag plötsligt är trött på kvällarna eftersom jag sedan två veckor tillbaka lever ett 'vanligt liv' utan träning..
Thanksgiving är det denna torsdag. 
Stora partaj, mycket kalkon och pumpapaj i USA denna dag.
En dag att tillbringa med familj och vänner i lugn och ro. 
Och för att imorgon rusa ut och shoppa på årets största readag.. Black Friday!

Det blev inte mycket till Thanksgiving här idag.. Kycklingsallad var väl så nära jag kom..
Får fixa ihop en kombinerad gås/Thanksgivingmiddag framöver.. Mumma!
Dags att göra något vettigt av resten av denna dag..typ ställa i ordning inför morgondagens jobb och även hinna med att 'störas lite' på Messenger.. Beware! 
Tjo!

måndag 25 november 2013

Älska folk som får mig att må bra!


Alltså, hur underbart är det inte med sådana människor?? 
Sådana som får en att skratta högt genom en text skickad i en chatt tex, eller genom att bara droppa en sjuk kommentar bara sådär liksom. 
Idag har jag suttit och skrattat högt, rakt ut i restaurangen på Ikea i Kållered, och nu ikväll har jag skrattat så tårarna runnit och katterna har bytt till att sova i annat rum.. 

Vilka underbara vänner jag har, noga utvalda. Eller jag har aldrig ens valt, snarare själv blivit utvald. 
Att det finns sån skillnad på de man trott varit vänner och de som verkligen ÄR vänner. 
Det har märkts såå tydligt nu den period jag inte mått så bra..vilka som tagit avstånd och istället försöker framstå som perfekta / roligast i stan / hej jag mår skitbra och är grym och de som vänt på saker och öppnat upp för att visa att de bryr sig om..på ett bra sätt!

Ja, en svacka kan vi alla hamna i och jag har nog aldrig fått sån respons och läsare av det inlägg jag gjorde för någon vecka sedan. Tragiskt på sätt och vis att ni, ni vet vilka ni är, inte vågar öppna er själva och låta andra ta del av hur ni egentligen mår. För mig har det faktiskt bara blivit positivt. 
Nu vet jag vilka falska råttor jag haft omkring mig och vilka som knallar runt med guldfjäder i hatten! 
Det har gjort mig så mycket starkare och säkrare i mina val / mitt sätt att leva!


"Alltså, du är så sjukt jädra störd Anna. Tur att jag är större än du annars hade jag väl åkt på stryk, också.," Så sa min chef (och VD för bolaget) till mig idag efter några sarkastiska kommentarer (av mig) under vårt möte idag.. Fick även veta att han har planer för mig inom bolaget, han tror på mig och min potential och vill lyfta fram den. Riktigt roligt att höra. Tänk om man haft en sådan chef i det förra jobbet istället för en hal falsk ål (som jag alltid tog parti för) och dennes likasinnade lärjungar.. 
Men som sagt, alltid lätt att vara efterklok.
Och det gäller i allt! 

Så, dagens blir;

Tro på dig själv när ingen annan gör det, och skratta mycket! 

tisdag 19 november 2013

Bra start på dagen


Att sitta strax innan sju en mörk och regnig tisdagsmorgon i november och få ett sånt här mail från VD:n på det företag jag nu representerar är ju verkligen jätteroligt. Tänk att det jag gör gör jag bra!
(Kan ändå inte undvika att tänka att om jag gjort mer så hade jag varit bättre..men det kommer..)
'Du gör ett kanonjobb så jag är supernöjd' 


Dagen har liksom rullat på i samma spår. Kul det där när det blir ringar på vattnet.
Personer jag inte hört ifrån på länge har hört av sig. Varför? Vet ej, men glad blev jag!
Säljet har klaffat, tröjorna till vår box och blivande boxen i Varberg är typ i startgroparna, mina egna alster börjar ta form..ska bara våga tro på dem själv också.. 
Hästen mådde bra, och snart blir jag återförsäljare till det där fina fodret..ska bara komma fram till en bra lösning med ägaren av företaget.


Strax är jag klar med stjärnor och ljusslingor och kycklingen är i ugnen. Grymmemiddag på G!
Katterna vet det också..alla ligger på golvet vid ugnen typ.. MONSTER!
Men väldigt söta monster..
Det enda (ja, nästan det enda..) jag saknar nu är vin, glögg och pepparkakor. 
I helgen får jag synda helt enkelt..om jag inte gör något annat..gillar ju inte att planera, en dag i taget!

Dagens 'aja baja': jag måste sluta bita ihop mina käkar..börjar göra ont..

Tjo!

onsdag 26 juni 2013

är jag lycklig eller kanske tragisk?

När personer som av olika anledningar försvunnit ut ur mitt liv plötsligt bara dyker upp sådär som Gubben i Lådan blir jag smått varm i hjärtat och inser att det där, det är just en riktig vän. Finns otroligt få sånna.
Detta hände mig för ett par dagar sedan, ett meddelande på Facebook som hen avslutade med /.../ är du lycklig? /.../ 

Den frågan ekar fortfarande i mitt huvud.. Är jag lycklig? Är jag det? Jag får huvudvärk då jag vänder och vrider på de där orden, känner efter, funderar.. Och hela tiden kommer jag fram till att nej, jag är nog faktiskt inte lycklig. Det är ett starkt ord. Lycklig.. Tacksam passar kanske bättre.. bl.a. tacksam att jag får sitta här och andas, tacksam över de där små sakerna som i slutänden kan bli så där stort..
(Sias chokladglass i frysen=liten sak, svullen mage=stort)

Men lycklig? Finns det någon som är lycklig på riktigt? Alltså genuint lycklig? Det skulle jag vilja veta. Hur upplever man det, hur är känslan? Glad kan jag nog också lägga till den där "gruppen" med att vara lycklig.. Minns inte heller när jag var sådär riktigt jäkla glad, skrattar gör jag väl varje dag, men att skratta från hjärtat så att det gör ont i magen det var längesen. Kanske dags att plocka ner den där kulissen jag bär runt på och börja vara jag..hur jag nu är.. tragisk?



torsdag 4 april 2013

wohooo.. REKORD!

Japp, för mig är det det.. och för denna sidan är det det.. (alltså inget CF-relaterat denna gång..)
Här har alltså varit 10 003 personer inne och lufsat runt under dessa två åren jag haft just denna blogg öppen..
Kanske inte så värst mycket besök om man jämför med riktiga bloggare / bloggerskor..men för mig är det 10 000 fler än jag trodde. Och jag som inte gör någon reklam eller verkligen lägger fokus på min blogg.
Verkligen roligt, och tack!

lördag 19 maj 2012

tänk om det gick att ställa tillbaka livet ett par år..





HAHAHAAHAA!!
Ja, jag säger då det. Fick mig just ett gott skratt.
Underbart att det finns sånna som beter sig precis som jag själv gjorde för si sådär fem, sex, sju år sedan!!
Lyd mina råd så kommer det bli kalas!
You go girl!!!