onsdag 26 juni 2013

är jag lycklig eller kanske tragisk?

När personer som av olika anledningar försvunnit ut ur mitt liv plötsligt bara dyker upp sådär som Gubben i Lådan blir jag smått varm i hjärtat och inser att det där, det är just en riktig vän. Finns otroligt få sånna.
Detta hände mig för ett par dagar sedan, ett meddelande på Facebook som hen avslutade med /.../ är du lycklig? /.../ 

Den frågan ekar fortfarande i mitt huvud.. Är jag lycklig? Är jag det? Jag får huvudvärk då jag vänder och vrider på de där orden, känner efter, funderar.. Och hela tiden kommer jag fram till att nej, jag är nog faktiskt inte lycklig. Det är ett starkt ord. Lycklig.. Tacksam passar kanske bättre.. bl.a. tacksam att jag får sitta här och andas, tacksam över de där små sakerna som i slutänden kan bli så där stort..
(Sias chokladglass i frysen=liten sak, svullen mage=stort)

Men lycklig? Finns det någon som är lycklig på riktigt? Alltså genuint lycklig? Det skulle jag vilja veta. Hur upplever man det, hur är känslan? Glad kan jag nog också lägga till den där "gruppen" med att vara lycklig.. Minns inte heller när jag var sådär riktigt jäkla glad, skrattar gör jag väl varje dag, men att skratta från hjärtat så att det gör ont i magen det var längesen. Kanske dags att plocka ner den där kulissen jag bär runt på och börja vara jag..hur jag nu är.. tragisk?



1 kommentar:

  1. Människan har evolverats till att vara lat och missnöjd. Detta driver utvecklingen framåt och arten överlever. Vi har inte evolverats till att vara lyckliga, för då hade vi aldrig lämnat träden och bananklasarna. Det finns iofs de som tycker att lämna havet från första början var en dum jävla idé öht ;)

    Jag tror man är på rätt spår när man försöker vara nöjd. Eller att hålla ett snitt på plus-sidan om nollstrecket. Typ. Man får försöka fundera ut vad som verkligen är viktigt för sig själv och fokusera på att få de sakerna bra, och i samma veva även lära sig att bry sig mindre om om de sakerna som inte är fullt så viktiga kanske inte heller blir top-notch varje gång.

    Att välja sina strider. Även de som sker inom dig själv.

    Är jag lycklig? Ibland.
    Är jag nöjd? Lite oftare.
    Är jag olycklig? Inte särskilt ofta.
    Har jag saker som grämer mig och jag inte har fått som jag vill? Mmmm...
    Jobbar jag på att förbättra dessa? Förvisso. Små steg. Även om det ibland känns som ett steg fram & två tillbaka.
    Är jag tacksam? Absolut.

    SvaraRadera