torsdag 24 oktober 2013

Galna minnen, vänner för livet och värkande skinkor



Ja, det är väl så det lättast är att återge det som jag fick vara med och uppleva fre-sön förra veckan.

Ett awesome arrangemang, som jag nu i efterhand är så otroligt glad över att jag verkligen deltog i, vilket jag övervägde att skita i torsdag kväll då jag vekligen inte hade lust att åka.

Om man inte vill hålla sig i rörelse i 12-14 h / dag, sova ytterst lite, bära-släpa-slita, känna svetten rinna längs kroppen, krossa naglar, bli full av blåmärken på armar och ben (och höfterna) äta lunch och annat när du är i rörelse, hålla 'blåsan' stängd då det är aslånga köer till toaletterna och samtidigt hålla skenet uppe och se ut som att detta inte alls är jobbigt-åh vad jag är glad, då är det inget för dig.
Vi var 15-20 st som gjorde allt det där jag nyss nämnde. Och så bra vi var!!

Sitter nu i bilen och skrattar högt åt alla tokigheter som inträffade och sas.. Tror att söndagens entré av mig från det att jag la på pengar på bilen tills jag satt vid frukosten (helskinnad märkligt nog..) kan gå till historien.. Hahaa.. Damn vad jag var övertrött. Kunde knappt gå in utan att snubbla på allt. Och väl inne, vad vi skrattade. Och vad vi (ja, det var inte bara jag..) troligtvis skapade irritation hos andra morgontrötta.. Nu såhär på rak arm minns jag inte riktigt alls vad det var som var så kul som gjorde att  vi tjöt av skratt. En burk Cola var inblandad, så mycket vet jag.

Dessa galna skrattattacker infann sig även då vi plockade ihop hela eventet.. Fan vad jag saknat sådana dagar. Jag bara älskar det! Inte att packa ihop utan det där med att skratta sådär galet mycket. Hoppas få uppleva det inom en kortare period än just nästa år. Kroppen behöver skratta.

Två roliga citat myntade denna helg kommer här;

"Är du vän med honom..? Han är ju ung."
Kille i vårt crew som tyckte det var märkligt att jag hade en killkompis som är 22 år

"Anna, du skulle passa som radiopratare - helt ärligt. Din röst är behaglig och bra mycket bättre än en tysk som inte kan vårt språk"
Christian i bilen på väg hem då vi hade en duktigt värdelös nattpratare på radion..

Ni underbara människor som jag var i kontakt med under dessa dagar, ni vet vilka ni är. Somliga av er kom jag närmre än andra och vi ses nog snarare än vi tror, och ni andra vi ses om ett år!

Det får räcka för nu, måste jobba!

(Vad det gäller ömma skinkor så var det sjukt många squats som genomfördes dessa dagar i allt för tighta jeans som höll på att spricka..och som grädde på moset gjorde jag Diane i tisdags (tunga marklyft bla.) )