Det kan vara bra att bara vara, eller...?

Tro det eller ej, men jag har verkligen tagit vara på att inte kunna vara så aktiv som jag brukar utan jag har accepterat att min kropp inte riktigt varit på samma nivå som vanligt.
Nivå och nivå.. jag menar, jag har inte varit i boxen och utfört diverse rörelser både med och utan vikter.
Istället så har jag varvat ner, legat på soffan och lyssnat på ljudbok samt grubblat en hel del.
Tydligen märks det för jag fick frågan idag av en vän.. "du har grubblat en hel del nu när du varit hemma va?" Tror hon menade att det var något bra.. eller så syns mina rynkor mer tydligt..
Jag vill att det ska vara bra, för jag tycker att jag kommit fram till en massa bra saker som jag inte tillåtit mig att fundera över förut..
Och att huvudet ändrat form av allt tankearbete är ju ganska märkbart..

Ljudboken ja, haha... det har väl inte undgått någon att jag kanske inte alltid är den vassaste kniven i lådan, den färdigbredda mackan i picknick-korgen eller den högra skon liksom.. och här kommer ännu ett bevis på detta..

Laddade hem en ljudbok (Den stumma flickan av Hans Rosenfeldt & Michael Hjorth)
En svensk deckare med intriger av psykologiskt djup och hög spänning.. Kanoners tänkte jag, blir perfekt. Har läst de tre tidigare böckerna av dessa två författare och alltid varit nöjd. "Flickan Under Gatan" och "Tre Sekunder" kan jag varmt rekommendera

Flyttade över filen till min mobil och tyckte det var asbra att lyssna på när jag hade en bit att köra i förra veckan.. Plötsligt känner jag att jag inte riktigt är med i storyn, backar tillbaka några kapitel och lyssnar om.. Tror att det är för att jag är mer fokuserad på trafiken än på mannen som läser boken.. Rullar vidare, fortfarande med högläsning i öronen.. Väl framme så tänker jag inte mer på det utan är nöjd att jag inte svävade bort i en drömvärld när jag satt bakom ratten. 

På väg hem så sätter jag på boken igen.. Fattar verkligen ingenting. Har jag så uselt minne? Jo, förvisso..men detta verkar ju extremt.. Backar tio tolv kapitel igen och börjar lyssna.. Blir nästan förbannad.. Vaffan..
Har flickan två mammor som kommer till sjukhuset? Va?? Står han gömd där? Hur kom han dit? Vad gör de plötsligt i grottan??
Jag stänger av boken och klickar igång en spellista på Spotify istället och börjar sjunga med, trycker på gasen och styr kosan hemåt. 

Tar en långpromenad den dagen då det var så underbart fint väder, den dagen då jag väcktes av masken i kattröven du vet.. och jag var smått invalidiserad.. Tyckte det var ett ypperligt tillfälle att lyssna på boken, ge den en chans till utan att ratta en bil samtidigt.
Inser under promenaden att jag faktiskt har hört en hel del och blir glad att jag liksom kommer ihåg.

Då händer det plötsligt. Något som borde få mig att fatta. Det kom musik.
U2 hade smugit sig in, men det förstod jag inte först utan tänkte bara att det var märkligt att det plötsligt kom lite instrumental musik (det var innan Bono började sjunga)
Gahh.. sabla telefon tänkte jag..hittade tillbaka till kapitlen och fortsatte promenaden hemåt.. 

Så händer det igen.. Musik..U2 (det är de enda jag tydligen har i iTunes..) och jag blir sådär förvirrad. Stannar till, kollar spellistan.. brister ut i gapskratt... Den är inställd på shuffle..
Tro fan att jag inte fattade någonting under de 38 kapitel jag lyssnat på i blandade skurar..

Så många timmar för ingenting. Men jag har inte gett upp, lyssnar nu i datorn, varje avsnitt i tur och ordning. Och ja, det är en riktigt bra bok. Så bra att jag liksom sparar de sista 15 bitarna. 

Ja, skratta du bara, det bjuder jag på! :) 

Nu får det allt vara bra för nu, måste ta tag i att bli av med grovdisk.. Så satans tråkig uppgift men en uppgift som verkligen är viktig. Vill ju inte att det ska lukta apa här hemma.. inte i onödan i alla fall.

Och eftersom det är torsdag så infogar jag en ThrowBackThursday-bild (#TBT) på mig och mina två bästa vänner. Bilden är tagen augusti 2011, innan jag började med eller ens kände till fenomenet CrossFit. Det var tider de.. Kanel och Maestro ni kommer alltid finnas med mig!

Äppel, päppel, pirum, parum...och jag hittade min Precious

Känns ju sådär att klottra ner något efter att ha tagit del av ett utomordentligt välarbetat, välskivet, och riktigt intressant blogginlägg tidigare idag (länk ligger på min profilsida på Facebook, liksom på många andras)

Meeen när Karatebiffen skriker om att få recept då är det väl klart att jag ställer upp. För vem vill bråka med någon som kan karate? Jag kan stava till det, men jag tror inte det hjälper i närstrid va..

Jag har ju gått loss på mina äpplen som stormen drog ner från trädet. Känner mig duktigt präktig där jag stod i köket. Gjorde det mesta utom äppelpaj / kaka..men jag har många äpplen kvar så det kommer nog hinnas med.. Idag fick det räcka med mos, äppelchips och äppeldryck. Och allt är smaksatt med lite kanel. Älskar den kryddan (fast jag älskade min fina häst Kanel ännu mer, hoppas du har det bra på de evigt gröna ängarna) 

Att skala äpplen så att händerna skrumpnar är inget jag rekommenderar.. 

Men att äta det som blir tillagat är riktigt fint!

Så ta till dig mina tips och förvandla ditt kök-lägenhet-hus till en väldoftande plats fylld med äpplen och kanel. 

ÄPPELCHIPS

Du behöver;

Äpplen, kanel, ett bakplåtspapper, en plåt, en ugn och något annat att göra i ca fem timmar..

Gör såhär;

Skala och kärna ur äpplena, skiva i 1-3mm skivor och lägg på en plåt. Strö över kanel (eller annan krydda) och in i ugnen 60 grader ca fem timmar. Öppna luckan emellanåt så att ångan går ut (jag klämde en grytvante mellan ugn och lucka så det kunde försvinna ut hela tiden) Låt svalna. Ät / förvara i burk.

ÄPPELDRYCK

Du behöver;

Äpple, Vatten och kanelstänger

Gör såhär;

Dela äpplena i bitar och lägg i en stor bunke. Koka upp vatten och häll över äppelbitar och kanelstänger. Låt stå och dra ett par dagar. Sila av och häll upp på flaskor.

Jag skall prova att värma detta senare i höst, om det bara kan bli kallt någon gång..

Till lunch gjorde jag min egen version av byggargröt..inte mycket bygg (var ju inte cement har jag fått veta..) mest baserad på havregryn och quinoa för att provsmaka mitt äppelmos. Och den var helt ok. 

La såklart till granatäppelkärnor, måste ju prova något nytt. 

Idag har det tyvärr inte tillförts några nya ord till mitt ordförråd. Jag har letat och letat efter ord jag inte  förstår, men det fanns inga på hela dagen.. Däremot hittade jag min Precious. Trodde helt klart att jag slarvat bort den, och skämdes lite. Men mitt i allt ord letande kom den. Denna fantastiskt värdefulla gåva. Jag har nog aldrig blivit så uppvaktad någonsin förut, som jag blev denna söndag för ett par veckor sedan. Hade ju varit jädra typiskt om den kommit bort. Mm..får höra nu, hur många har fått en reflex som man slår runt handleden? Nää, just det. Nu förstår ni varför jag varit lite stressad att den försvunnit. Men nu kan jag andas ut igen och sova gott.

Blodprov och analyssvar..

Idag fick jag ta tjuren vid hornen och ta ut veterinär till att ta blodprov på min älskade häst så jag kunde lämna in dem till Slöinge.
Veterinären hade också sprutat in B-vitamin både i blodet och muskulärt. Riktig dunderboost för Kanels kropp. Vilket resulterade i en lite mer piggare och alertare häst som plötsligt fick aptit. (phu..) Efter att ha talat med djursjukhuset ville de inte ha in honom förrän provsaren var klara ifall att om han hade någon form av virus. Och det kan jag ju förstå.

Satt och väntade på provsvar under kvällen i djursjukhusets vänthall.
Han hade inget virus, allt såg ganska ok ut så jag fick lov att lämna in honom imorgon efter för total genomgång. Och jag kan lova att jag inte vill ha hem honom förrän de hittat varför han är så dålig i magen och tappat så extremt mycket vikt! Han har aldrig varit sjuk, så han är värd det bästa!!

23 år idag

Min älskling fyller 23 år idag och givetvis bjuder han på kanelknäcke och jag bakar kanel/morot cupcakes till oss tvåbenta!

Jag = Dålig matte?

Så känns det i alla fall.. I snart sex veckor har jag kämpat med olika lösningar på Kanels magproblem.. Så har det sett lite bättre ut för en dag, sen så bakslag och tillbaka till ruta ett.
Detta tar så mycket av min energi..jobbigt att ständigt gå och vara orolig.
Det är liksom inte rätt mot en annars så frisk häst att få tampas med lös avföring så länge..

Många "förstå sig påare" hävdar att det är lever och/eller njurar som gett upp..men vid närmre googlingar så har han inga sådana symptom alls.. Däremot, som jag skrivit tidigare, så tror jag på magsår. Och som vanligt så har jag bråttom..vill se resultat NU...men det går inte så fort.. En veterinär kommer ut till stallet i veckan för andra ärenden, så jag överväger nu att han tar en titt på hästen alt. blodprov. Tror jag måste sätta in starkare grejer ändå om jag skall lyckas "rädda" honom..

Det konstiga är; Fin i pälsen, God aptit (specialkraft och lucern, petar i sig ca 5kg hö inne) Dricker inte onormalt mycket, Tuggar bra, Ingen feber, Vaken och Alert, Galen i gräs, Fina ben - alltså inte svullna, Inga gula slemhinnor...men en långvarig diarré som har lakat ur honom..
Hittar inget på internet om vad det kan vara, förutom just magsår - tarminflammation.. Hade ju jublat och slagit en volt om detta var problemet..då skulle jag se ljuset igen!

Så har du någon erfarenhet av detta eller allmänt råd så kommentera gärna. Allt mottages med tacksamhet!

Timotej

Dagen (till ära?) skall det hämtas ett lass med hö..finfint timotejhö till bla min tunna kuse.. Stackarn vad han gått ner sig..Men aptiten verkar ha kommit tillbaka och det som kommer ut verkar ha lite mer konsistens än bara en "pffsfsssspppppp"-blaffa.
Åhh vad jag önskar att jag kunde trolla med knäna!! Det känns jättejobbigt att se denna fina häst i detta skick, och jag tror jag vet vad som utlöste det.. JAG!
Tyckte han tappat lite muskler över rygg och rumpa för ett par fyra veckor sedan.. köpte ett proteinrikt foder, riktigt krut och fodrade upp honom med..men det har istället satt hela systemet ur balans och idag är vi där vi är.. sabla skit!! Och så nu blir det en prövning för mig också..att använda mig av "baby steps" alltså att ta det lugnt, skynda långsamt..små steg, små steg..

Jag tänker INTE ge upp och inte du heller Kanel!

Rätt ph-balans i kroppen, viktigt för både människa och djur

Tänk att det är så enkelt men att vi (nästan alla) gör det så himla svårt! Det handlar helt enkelt om kemi. Är vi för sura i kroppen växer och frodas det "onda" vilket leder till övervikt/fetma, ledproblem, magkatarr/magsår, migrän, jadajada.. till cancer och andra sk kroniska sjukdomar..(hjärt-kärl samt diabetes)
Läkare/veterinärer ratar sånt här då det inte står i FASS och liknande.. men som jag (hoppas) att alla vet, så handlar detta om pengar (precis som i all annan industri..) titta bara på tex denna sk "pandemi" -swineflu.. Fruktansvärt att så många barn blivit förstörda för livet.. tänk att det inte spelar någon roll om hur många som "stryker med" bara de i toppen tjänar sina pengar.. (Fråga en soldat som ligger i krig om varför de krigar..)
Jag tänker inte fördjupa mig i denna debatt i detta inlägg då jag vet att detta får många läsare att ilskna till, kanske är bra, vad vet jag.. Men jag är ett levande bevis på att om kroppen är sur så spelar det ingen roll vad man gör för att tappa de där "trivselkilona" och då jag fick min fd. cancersjuka pojkvän att sluta med cellgifter och lägga in sig på hälsohem och bla leva på basisk kost, såg jag resultatet av hur viktigt det är..han är idag FRISK! Och nej, det är inte tur som läkarna sagt och troligtvis du tänker, det är kemi!

Ta en titt på denna snutt innan du idiotförklarar mig :)

"the cure was in the nature long before the disease appeared.."

Nu är det ju som så att detta är precis samma med (i mitt fall) häst. Jag har verkligen gått back to basic med min äldre häst som haft diarré en längre tid och magrat av mycket fort. Då jag har vägrat stressa honom mer med att lasta, åka till klinik..och bli utdömd (till 96%) så har jag även i detta fall Googlat mig hålögd och kommit fram till att det faktiskt har med ph-balansen i djurets kropp också.. Mår inte insidan bra hur tusan skall man då lyckas bli frisk? Funkar inte tarmfloran som den skall, hur skall då kroppen kunna ta till sig den medicin man så enkelt kan få utskrivet både av läkare och/eller veterinär.

Jag är så glad över min "konsult" i detta.. Underbara Mia, TACK! Nu håller jag tummar och tår att det blir bra allt det här. Givetvis så är det knappast någon quick fix detta, men i ärlighetens namn märker jag redan av en ändring i beteendet och i tarmfloran hos min älskade häst.

Tänk att man kan bli så beroende av att kontrollera avföringens konsistens så fort jag kommer in i stallet..

Först och främst så har vi lagt till Aloe Vera i de dagliga fodergivorna samt örter för att stärka lever och njure. Vidare så provar två (för mig) nya bekantskaper i denna behandling.. KERx och Equiwinner.



RiteTrac™ – Riktar sig både mot tunn- och grovtarm. Kombinationen av snabbverkande syrabindning och skyddande effekt som snabbt neutraliserar överflödig magsyra och skyddar därmed den känsliga delen av tarmen och återställer den normala miljön



http://www.annathelander.se/annathelander/Equiwinner.html

Har du orkat dig ända hit så vill jag förtydliga att jag INTE är vegan, vegetarian eller liknande. Jag har endast ändrat min kosthållning (givetvis slarvar väl även jag..) Vet jag att jag skall äta kött tex så ser jag till att äta rätt grönsaker till så att ph-balansen blir rätt. Citron är något som går att pressa över all mat och i vatten, toppen för att få en bra flora i kroppen.

Det kanske kan vara svar nog på allas kommentarer både en, två tio gånger på jobbet om hur tunn jag är.. är du sjuk, bantar du..bla bla bla.. I ärlighetens namn så borde jag varit jätterund tidigare, frågan är varför ingen sa något då i så fall?? Ja, det är väl så med för mycket damer i ens omgivning ;)

NEJ bantar inte, aldrig gjort vilket jag tycker alla borde sluta med! Jag har sett allt för många gånger på vänner vad det där kan göra med kroppen..
Ät vad du vill, men ät rätt kombinationer och rör dig därefter. Det är mitt tips!

Skitglad!

Det ordet har fått en helt ny innebörd för mig idag. Och jag älskar det!
Att bli överlycklig av att se att min underbara häst Kanel börjar få ordning på sin mage är nog något som bara vi hästmänniskor fattar.. Det har varit tre veckor nu med blöta "koblaffor" i boxen, samt att han har fallit ur, verkligen jättejobbiga veckor. Vad jag har önskat att jag kunde tala med honom.
Hur jag än gjort så har det inte blivit bättre och självklart har det oroat mig rejält, även om jag försökt dölja det. (Jag vill liksom inte acceptera att han redan blir 23 om ett par veckor..)
Men så nu ikväll, när jag kommer tillbaka in i stallet med Maestro så ser jag att det ligger tollar av fastare karaktär inne hos Kanel. Åh så glad jag blev! Nu gäller det att hålla alla tummar och tår att det nu går på rätt håll. Stackarn' han behöver ju sin tarmfunktion så han kan ta upp näring och lägga på sig igen..lille knotas..

Världens goaste Kanel, dig tänker jag då rakt inte räkna ut på bra länge!

16 år tillsammans!

Helt galet vad tiden går fort!!

Idag för 16 år sedan rullade transporten in på gården, och ut kom Kanel.
Iklädd mossgrönt fleecetäcke med vinröda kanter och illröda lindor!! My god..på en fux??? Hur tänkte dem nu?? Stackars häst, och stackars mina ögon! Då bestämde jag mig att denna häst skulle få stanna. Satte saxen i den långa dreadlocksliknande manen och plötsligt började han likna en häst!

Och som vi fick kämpa i början..ja flera år faktiskt..Detta monster till häst, totalt rabiat i box, på stallgång, ja nästan överallt..UTOM när vi satt i sadeln! Fantastisk hopphäst!
Idag är han som en hund, denna underbara, goa, härliga, mycket speciella gubbe.
Tänk att en man stått ut med mig så länge, nästan guldmedalj :)

En av de få bilder jag har till häst över hinder.. På min tid var det inte så att det fanns digitalkameror som det gör idag..men man får vara glad för det lilla :)

Bry dig inte om min stil..haha.. här gällde det att hålla i sig bara, sjukt taggad häst som älskar snö, och japp, jag har korta ben och han är stor!