Jag = Dålig matte?

Så känns det i alla fall.. I snart sex veckor har jag kämpat med olika lösningar på Kanels magproblem.. Så har det sett lite bättre ut för en dag, sen så bakslag och tillbaka till ruta ett.
Detta tar så mycket av min energi..jobbigt att ständigt gå och vara orolig.
Det är liksom inte rätt mot en annars så frisk häst att få tampas med lös avföring så länge..

Många "förstå sig påare" hävdar att det är lever och/eller njurar som gett upp..men vid närmre googlingar så har han inga sådana symptom alls.. Däremot, som jag skrivit tidigare, så tror jag på magsår. Och som vanligt så har jag bråttom..vill se resultat NU...men det går inte så fort.. En veterinär kommer ut till stallet i veckan för andra ärenden, så jag överväger nu att han tar en titt på hästen alt. blodprov. Tror jag måste sätta in starkare grejer ändå om jag skall lyckas "rädda" honom..

Det konstiga är; Fin i pälsen, God aptit (specialkraft och lucern, petar i sig ca 5kg hö inne) Dricker inte onormalt mycket, Tuggar bra, Ingen feber, Vaken och Alert, Galen i gräs, Fina ben - alltså inte svullna, Inga gula slemhinnor...men en långvarig diarré som har lakat ur honom..
Hittar inget på internet om vad det kan vara, förutom just magsår - tarminflammation.. Hade ju jublat och slagit en volt om detta var problemet..då skulle jag se ljuset igen!

Så har du någon erfarenhet av detta eller allmänt råd så kommentera gärna. Allt mottages med tacksamhet!

Timotej

Dagen (till ära?) skall det hämtas ett lass med hö..finfint timotejhö till bla min tunna kuse.. Stackarn vad han gått ner sig..Men aptiten verkar ha kommit tillbaka och det som kommer ut verkar ha lite mer konsistens än bara en "pffsfsssspppppp"-blaffa.
Åhh vad jag önskar att jag kunde trolla med knäna!! Det känns jättejobbigt att se denna fina häst i detta skick, och jag tror jag vet vad som utlöste det.. JAG!
Tyckte han tappat lite muskler över rygg och rumpa för ett par fyra veckor sedan.. köpte ett proteinrikt foder, riktigt krut och fodrade upp honom med..men det har istället satt hela systemet ur balans och idag är vi där vi är.. sabla skit!! Och så nu blir det en prövning för mig också..att använda mig av "baby steps" alltså att ta det lugnt, skynda långsamt..små steg, små steg..

Jag tänker INTE ge upp och inte du heller Kanel!

Skitglad!

Det ordet har fått en helt ny innebörd för mig idag. Och jag älskar det!
Att bli överlycklig av att se att min underbara häst Kanel börjar få ordning på sin mage är nog något som bara vi hästmänniskor fattar.. Det har varit tre veckor nu med blöta "koblaffor" i boxen, samt att han har fallit ur, verkligen jättejobbiga veckor. Vad jag har önskat att jag kunde tala med honom.
Hur jag än gjort så har det inte blivit bättre och självklart har det oroat mig rejält, även om jag försökt dölja det. (Jag vill liksom inte acceptera att han redan blir 23 om ett par veckor..)
Men så nu ikväll, när jag kommer tillbaka in i stallet med Maestro så ser jag att det ligger tollar av fastare karaktär inne hos Kanel. Åh så glad jag blev! Nu gäller det att hålla alla tummar och tår att det nu går på rätt håll. Stackarn' han behöver ju sin tarmfunktion så han kan ta upp näring och lägga på sig igen..lille knotas..

Världens goaste Kanel, dig tänker jag då rakt inte räkna ut på bra länge!