Samtal på natten mellan en lördag och söndag kan vara ganska så stränga då man oftast blir väckt av någon vän som är på pickalurven. Men i natt var det världens underbaraste unge som ringde från SF. Då blir jag ju glad. Har inte pratat med honom på väldigt länge (två veckor..) Oftast då han ringer ligger han med feber och har tråkigt, då funkar det att ringa mig då han somnar så lätt.. Vet inte hur jag skall tolka det riktigt? Hmm..?! Plötsligt säger han, "Anna, när jag pratar med dig vill jag börja gråta.." Jag tänker, oj oj, jag har förstört detta oskyldiga lilla barn också.. Han fortsätter "jag saknar dig såååå mycket och vill bara krama dig!!"
GULLIGA GULLIGA Seth!!
Det visar sig att han varit halvsjuk i en vecka nu men ändå gått till skolan då det var viktiga grejer där.. Vaddå undrar jag. Jo, de bygger en bil. Eller klassen skall bygga två för att sedan ha lådbilsrace mot de andra klasserna. Och då det är han som bygger så vill han bli klar. Haha.. han var så smart och hade sagt på rasten innan de skulle bli två grupper att "alla som inte vill bygga kan vara med mig" så han har en grupp med bara tjejer och två killar som inga vill bygga. Smart tyckte han då kunde han bygga allt själv. Dock var han upprörd av en kommentar från en tjej i gruppen som plötsligt "vaknat till liv" och sagt, Jag kan måla bilen röd. Röd?? Anna, du måste fatta, hon kan ju inte bara komma nu och tro att hon skall bestämma färg på min bil! Så han hade sagt till henne att hon skulle göra något annat, för måla det kunde han göra själv. Och den skall vara blå! Varpå hon hade sagt att "alla skall ju hjälpa till" och fick då till svar; "Du hjälper till om du sätter dig på stolen där borta och låter mig bygga klart" När jag frågade om det var han som skulle köra den också så svarade han lite drygt "Jaaa, det fattar du väl, de andra får köra när tävlingen är slut"
Där låg jag och skrattade högt klockan tre på natten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar