torsdag 24 november 2011

Apatisk?

Nu är jag nästan lite rädd för mig själv..
Har haft en ruskigt jobbig känsla i kroppen ett par dagar, inte riktigt kunnat varva ner, men har inte gjort någon större grej av det. Så igår kväll hade jag hög puls, lite jobbigt att andas och kände mig yr i kombination med denna känsla.
Ganska obehagligt på sätt och vis då pappa gick bort pang-bom pga hjärtat.. La mig på soffan och slökollade på tv.. och när jag skulle gå ut i köket och släcka för att sedemera krypa till kojs, även om jag inte riktigt hade någon trötthet alls i kroppen, så kom det.
Det där märkliga susandet i öronen som jag minns från då jag svimmade på ICA förra året uppstod, det  började svartna för ögonen och min balans var väl sådär..

Blev tvungen att sätta mig ner på golvet och luta mig mot skåpen. Lyckades få tag på en gammal kanelbulle som jag sakta men säkert petade i mig.. Socker! Ljudet började försvinna i öronen och jag tog mig upp och lyckades nå sängen där jag la mig och undrade vad tusan det var som hände..

Och nu när klockan ringde och jag vaknade kände jag mig nästan helt apatisk. Orkade inte ens gosa med lilla Pussla. Jag låg liksom bara helt still, vaken fast ändå inte..
Nu sitter jag här med kaffe och försöker samla ihop mig inför dagens första möte.
Känns ju sådär att behandla massa pengar när jag känner mig som en stor gröthjärna just nu..

Jag tycker verkligen inte att jag stressar, men tydligen tycker min kropp det...

söndag 20 november 2011

Gick till sängs som Anna, vaknade upp som Ernst...

Är det nu jag skall bli rädd och ringa någon om hjälp? Jag menar, hur normalt är det att vakna upp halv sju en söndag och börja bygga egna saker.. Ernst Kirchsteiger, Ernst Kirchsteiger.. det namnet ekade i huvudet.. Psykos?? Jag gillar ju inte ens den mannen, tycker han är äcklig där han sitter barfota och skall verka så himla mysig och genomgo.. Hur normlat är det att kläcka ur sig "Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte" eller " Har det hänt att du blivit förälskad i en sten". Hade han ställt den sista frågan till "Berlinmurenkvinnan" (100-höjdare 2008) så hade han fått ett rungande JAAA.. inte bara en sten, utan en hel jävla mur!
Nu tappade jag tråden.. as usual..
Ernst vs mig.. Jo, jag har inte hittat adventsljus till mina vardagsrumsfönster..visst finns det massa olika att välja på, men inte några som hade passat så jag fick försöka lösa de jag fick upp i huvudet. Bor ju i en gammal hallandslänga, och då är inget symetriskt.. Så jag tog fram gardinstänger jag hittade på ena vinden, ljusslinga med 20 ljus, häftmassa samt grangirlang..
Känns nästan som lite Hajk.. En toarulle och en bit snöre..titta så enkelt vi har gjort en rymdraket..
Och så här blev resultatet. Tanken är att det skall växa upp lite svampar och små tomteluvor ju närmre jul vi kommer..
Det får funka iår i de fönstren.. Pussla verkar gilla det i alla fall!

lördag 19 november 2011

Adventsfix

Idag tänker jag fixa och dona här hemma, den mysigaste högtiden är i antågande och då jag alltid har så bråttom tänker jag få advenstklart här idag! Känner hur kreativiteten flödar..eller ja, jag känner på mig att den kommer börja flöda..eller ehm.. jag tror mig ana att jag kommer känna någon form av kreativitet ju längre fram på dagen jag kommer...
Men det är alltid svårt med nya rum..klart jag har en tanke, men när den blivit verklighet så kan det vara hur fel som helst så jag är tacksam för det skitväder det verkar vara ute och som troligtvis håller i sig hela dagen.. Vitt vet jag i alla fall att det kommer bli.. Vitt som i ööhm...snö?

onsdag 16 november 2011

Första mötet med en veterinär

Idag var en stor dag för lilla Pussla. Hon skulle på äventyr. Åka bil till veterinär för vaccination.
Underbart när en katt inte riktigt förstår vad som skall hända då man trycker in den i transportburen.
Proceduren blir så mycket smidigare då.
Sagt och gjort, väl i buren blev det operasång från sätet, men väl inne hos veterinären så vart hon tyst.

Det var längesedan jag såg en så förvånad veterinär när jag plockade ut henne ur buren..
Hans kommentar då jag sa att hon var 14 v var; "Oj, jösses vad hon är stor..det kommer bli en riktigt stor katt". Min coola lilla tussiga katt satt bara och iakttog vad som skedde omkring henne.. Han lyssnade på hjärta och lungor, klämde på magen och kollade tänder.
Förvånad över att hon inte passade på att hugga honom så hon kunde visa hur vassa de är..

Djursjukvårdaren tyckte att Pussla var lik ett lodjur då hon har extremt tussiga öron. Tänk om hennes pappa är just ett sådant djur.. Hellre det än en piraya som jag gissat på tidigare...
Ja, om så är fallet så BLIR hon stor..


Reaktionen av en nål i nacken var obefintligt. Hon rörde inte ens ett morrhår. Min lilla dam har börjat mogna i sitt beteende.. Hurra! Nu skall vi tillbaka om en månad för en spruta till samt chipmärkning.
Då blir det väl till att koppla på transporten på bilen för att förflytta henne..
Hur som haver så kommer veterinären bli glad att få se henne igen..
Trodde ett tag att han skulle kidnappa henne. Men då hade jag blivit arg, börjar ju gilla henne mer och mer!

Familjen har även idag blivit "hel" igen.
Märkligt vad en liten vit låda med Frasses aska kan skapa ett lugn både i huset och inombords hos mig. Tarzan har ju funnits här sedan en tid tillbaka. Så nu är det verkligen på tiden att skaffa mig ett eget ställe så  jag kan plantera körsbärsträd och skapa mitt eget Nangijala!


tisdag 15 november 2011

Min kollega skrämmer mig.. .

Efter en ytterst komisk upplevelse som utspelade sig på Coops parkering imorse beslutade vi oss för att försöka stråla samman senare på dagen och ses på en snabblunch på McD.

Väl inne på restaurangen försöker jag hitta min långe kollega, men jag blev skrämd av hur sliten och trött han hunnit bli efter sina kundbesök..Nog för att han nämnde tidigare på dagen för mig att han tränat, och var lite trött.. Men att det skulle arta sig såhär blev en chock!
Jag satte mig för mig själv på ett behörigt avstånd då jag inte ville störa denna hungriga kollega som var i full färd med att ta sig ett bett på burgaren.
Hade jag inte vetat att det var N så hade jag lätt kunnat höra Hans Villus "Mannen på bilden skall just ta en tugga.. det är lite småprat i bakgrunden.. utanför åker bilarna förbi..det är höst ute och lite kallt.. mannen tänker på hur stor tugga han skall ta.. "
Lyssna lite på detta klipp så fattar ni nog hur jag menar.. Hans Vilius, en legend!

måndag 14 november 2011

Totalt ointressant och irrelevant inlägg

Precis som rubriken lyder så är detta av noll intresse för andra att läsa.. Det är bara jag som började fundera lite idag då jag satt i bilen på vad och var jag hade varit nu om jag inte träffat Hampus.
Tankarna kom då de gör en hel del reklam på radion om diverse dejting sajter..
Började skratta högt för mig själv då det ena galna minnet efter det andra poppade upp.
Oh my, oh my.. Jag är glad att jag lever idag...hahahahaaa.. Tja, nu så här många år efter så kan jag faktiskt skratta åt det, men jag är glad att jag inte är i singelträsket idag..huuu..tror klimatet blivit värre faktiskt.

Jag kan på sätt och vis sakna alla de galna mail från desperata män där ute.. oj, oj.. Minns när jag hade högläsning vid lunch för mina dåvarande kollegor (killar) och jag tror vi alla skrattade så tårarna sprutade.
Tror de flesta smeknamnen kom till där på jobbet för att de skulle hålla i sär dem alla..
Allt ifrån "Snömannen" till "Gulaschen"..

I ett mail fick jag redogjort att han hade skaffat konvektorelement så det var varmt inne på vintern, han hade tvättmaskin i badrummet så man slapp gå ner i tvättstugan..
En annan beskrev om varför det tagit slut med hans ex.. hon var bl.a slarvig och lät smutstvätten ligga på golvet, men det var mellan 91-95 sen hade han en annan mellan 95-97 men hon var inte hemma så mycket..
Och en tredje ville helt sonika ha någon vid sidan av ett (enligt honom) dåligt äktenskap..

Ganska tragiska människor det finns..och ensamma...

Fast de förgyllde ju mina singelhöstar då jag satt fastlimmad vid datorn på kvällarna.. Svarade på några mail, addade på MSN..chatta lite..blockerade..Analyserade bilder med min "partner in crime" bästaste N i Sthlm.
Hon och jag träffades via en singel sajt då vi avlöste varandra i toppen på någon slags charmtopp som baserades på medlemmars röster. Nu är varken hon eller jag lagda åt andra hållet, men det är humor att vi lärde känna varann via Spraydate :)

Ett par knas-dejter hann jag med där jag fick plocka fram skådespelerskan i mig för att ta mig därifrån..
(Jag tror en gammal vän till mig knäcker sig då hon läser "mjölk"..haha.. fy fan vilken tönt han var!)

Givetvis har det inte bara varit idioter och knas. Jag har även haft förmånen att hitta underbara vänner som jag vet kommer finnas där för resten av livet, ni vet vilka ni är!

Men jag kan inte sluta undra vad som hänt alla dessa "nick-names" under de fem år som nu gått sedan jag lämnade "nätträsket"? Nån som vet? :)

Ja, och så en sak till.. Vad hände med Pearl Jam? Måste rota fram mina gamla cd's.. ruggigt bra! :)








söndag 13 november 2011

Diffus helg som *poof* var borta

Och fort tog den slut, som vanligt..
Vet egentligen inte riktigt vad jag gjort dessa dagar, mest skrotat runt hemma eller i stallet. Inte bra det där, att inte ha inplanerade dagar alltså. Min hjärna har liksom inte fungerat alls.
Okej, sämre än vanligt och ja, det går!

Vad sägs om detta exempel? Maestro går in med huvudet rakt i boxdörren när jag tar in honom. 10 minuter senare frågar jag högt; "Men Mackan, vad har du gjort i pannan?"
Hade helt glömt bort det som tidigare inträffat..
Har inte heller hittat rätt bland orden i mitt ordförråd, jäkla tur att jag ej suttit hos kunder idag, snurrigare än vanligt.

Lika bra att duna nu och hoppas morgondagen ger mig energi och ordning i mössan!

(Jobbigt att veta att det kommer bli ett långt möte med en örn på morgonen..nej, jag har inte knarkat)