Visar inlägg med etikett stark. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett stark. Visa alla inlägg

onsdag 5 november 2014

10 saker du inte vet om mig..

...knappt jag själv heller..
Jag har verkligen fått sitta och tänka efter, det är verkligen jobbigt att vara sådär..ehm.. glömsk..?

Att börja fundera på hur jag är som person och hur jag uppfattas av andra kan vara stressande.. De flesta (?) ser mig nog som en öppen, glad, pratig, social och energisk person med mycket humor och en stor skopa ironi. Och det kan väl stämma till viss del. Det är så jag är när jag är bland folk i en miljö som jag känner mig trygg och bekväm i. Tyvärr så finns det ingen som kan vara sådär 247 (om det inte ingår extacy eller liknande i frukostkaffet) så när jag har en lägre profil blir folk i min omgivning obekväma och backar undan.. "Anna, mår du inte bra?" "Har det hänt något?"
Svaret kan jag ge redan nu, nej det har inte hänt något, och har det det så lär du få veta (eller så berättar någon annan sin version av vad denne hört av någon som hört av någon som i sin tur fått informationen (kanske tom konfidentiellt)) och så börjas det bygga en höna av en fjäder. Jag vill liksom vara vanlig ibland. Det är faktiskt jobbigt att vara sådär öppen och framåt hela tiden.

Mitt tips, gå till källan och ta reda på sanningen om du är osäker.
Nåväl, det var inte ett långt inlägg jag tänkte mig idag..
Så jag sätter punkt där och börjar lista de tio saker som jag inte tror att du vet om mig..

Är du med..?


1. Jag är riktigt blyg och osäker i vanliga situationer så som att tex. 'kallprata' med kassörskan i mataffären, vill gärna inte att någon expedit pratar med mig (om jag inte bett om det själv) eller om jag ska besöka ett ställe för första gången..ja, jag tycker till och med att det är jobbigt att ringa samtal till folk jag inte känner.

2. Jag ger mig ofta in i situationer som jag i princip inte riktigt vet hur jag ska lösa och/eller ta mig ur.

3. Jag är rysligt lat och bekväm. Ja, det har även gått så långt att jag käkat på papperstallrik och använt plastbestick för att jag inte orkar diska. (detta var när jag var lite yngre..typ 27.. haha)

4. Jag har ångest över att jag snart är 40..

5. När jag var yngre så var jag övertygad om att jag skulle gifta mig med Jon Bon Jovi.
Jag var en renrasig rocktjej (fick eksem om någon nämnde Michael Jackson)
Mitt flickrum var tapetserat med sidor och planscher från tidningen OKEJ. Om det råkade vara så att Bon Jovi var på fler än två sidor köpte jag två tidningar för att få ut alla sidor och tryckte upp dem på väggen med häftmassa.
Jag har även fått en ros av denne man samt kram och autograf (två olika tillfällen)
Alltså, ni fattar :)

6. Jag har pluggat juridik och psykologi -forensic psychology. Oerhört intressant och nyttigt!
Och hade jag haft motivationen till att sätta mig i skolbänken så skulle jag vilja bli brottsutredare..typ Leif GW..fast yngre och tjej :)

7. Om jag inte gillar någon så är jag rysligt tydlig med detta. Ogillar oärlighet så varför ska jag typ låssas att jag gillar om jag inte gör? Däremot kan jag bli rysligt illa berörd om jag gillar någon/något och är tydlig med det men sen inte får någon respons tillbaka.. lite moment 22

8. Jag är i princip allätare vad det gäller mat och jag har ingen åsikt om jag gillar eller inte gillar förrän jag har smakat.
Jag har fortfarande aldrig smakat surströmming, och jag hoppas kunna få göra det innan jag dör.

9. Jag sliter med att få ordning på mitt mindset.. Jag måste lära mig att inte lägga energi på fel saker och tro att de flesta är emot mig på något sätt. Att det alltid finns någon baktanke. Så minst en gång per dag lägger jag tid på att bli coachad i rätt riktning.

10. Även om denna punkt kanske klingar falskt mot den förra så måste jag ändå skriva detta då jag tycker det är oerhört viktigt..
Jag vet att många tampas med dyslexi och det är inget jag ser ner på bara man är ärlig med det, men att tex upptäcka "Facebookstatusar" gjorda i företags/organisationer/föreningars namn där det bara är så pinsamt skrivet med stavfel, mellanslag, särskrivning eller 'kommatecken'-'punkter'-'utropstecken' på konstiga ställen får dem (företag/organisationer/föreningar) att framstå som oerhört inkompetenta. Det gör mig förbannad.
Jag har svårt att köpa att det plötsligt 'kryllar' av dyslektiker.. jag tror snarare på lathet och ett oengagemang.. Är du osäker, fråga någon att korrekturläsa innan du publicerar. (nej, jag är inte perfekt och kan göra mina egna misstag. Men oj vad jag skäms.)

Jo.. nu när jag öppnat hjärnarkivet igen så poppar det såklart upp en väldans massa gamla minnen.. ojojoj.. men du får hålla tillgodo med dessa tio (som är snälla och rumsrena) tills jag kanske gör ett nytt inlägg med tio nya.. Tills dess önskar jag dig en bra dag.

Själv ska jag ta tag i mitt hus samt tvätta ett par maskiner.. Åker ju i övermorgon och då kan det vara skönt att ha rent och städat när jag kommer hem. Jag ser verkligen fram emot denna helgen.
Det ska bli riktigt roligt att träffa alla igen nu överdriver jag, vissa.. det ska bli kul att träffa vissa..vissa mer än andra..

För att bli stark så måste jag äta granatäpplen...eller...? 




torsdag 18 oktober 2012

Bakar, syr, och packar i ordning för morgondagen..

Wihoo!!
Jag tog mig igenom ännu ett pass på Gjuteriet..inga blåmärken..inte vad jag ser än så länge i alla fall *s*
Även om jag känner mig usel och kass så är alla runt omkring en så otrooooligt underbara.
Kärlek när hela flocken ligger ner och skall stretcha loss och skrattattackerna infinner sig och ingen tar illa vid sig! (och var det nu så att man tog illa vid sig..så struntar jag faktiskt i det)
Detta är verkligen en perfekt avslutning på arbetsdagen, full fokus på något heeelt annat än jobb och tröökigheter. Fler borde testa på detta. Vågar jag gå dit gång efter annan vågar ALLA!
Kom hem, adrenalinstinn, och vad får jag se.. ännu en död sork på golvet!! GAAAHHH!!
Mina ulliga gulliga små cats är rena rama killer machines.. och den lillelillelille ursöta bäbis-Prisse är och nosar på bytet, inte ok. Han skall vara en liiiiiten kattunge och knappt kunna gå, inte vilja äta sork!
(skriver sork då mus kan upplevas som mycket stötande.. )
Resultatet av detta blev att jag ställer mig och bakar muffins med vit choklad och årets sista rabarberstjälkar, och skriver här samtidigt. (höll faktiskt på att glömma dem i ugnen precis, på grund av detta.. haha)

Valde en söt levande sork istället för de halvtuggade jag haft här inne idag
Nu näst på schemat står "sy in klänning två storlekar" Japp, precis så är det. Klänningen jag skall ha imorgon verkar ha töjt ut sig sedan sist.. Men jag får göra ett försök att leka sömmerska..tror inte jag behöver lägga så värst mkt vikt på att det skall bli 100%-igt då, om jag fattat det rätt, det flesta kommer vara radiostyrda / i Nangijala-stadie imorgon på kalajset..och det är la tur då jag börjar inse vad det är jag skall ge mig in på..sy in en figursydd klänning med foder.. jeeeesssss..

Haha.. ja ja, det är väl bara att kasta sig in med huvet före och köra (eller som jag på passet idag.. hahaha..vi skulle göra jämfotahopp framåt..sedan ner i en burpee..sedan upp igen och hoppa jämfota fram.. Jag tar då kraften för att göra ett sådant här jämfotahopp och gör det till en burpee..Jag kastade mig alltså handlöst framåt, rakt i golvet..frågor på det? )

haha..verkar finnas fler fler idisar än jag... :)
Fredag imorgon, en dag som kommer gå fortare än kvickt..så jag måste verkligen packa iordning allt sen också.. Det som skall till jobbet och det som skall med hem till chefen innan galan.

Lev väl!


onsdag 17 oktober 2012

Gör om - gör rätt.. ge upp..?

Mmm.. så käns det allt för ofta nu.
Undrar ibland om min förbannade envishet tar över förståndet..men jag lever ganska mycket efter "ger man sig in i leken får man leken tåla" tänket. Kanske dumt..?!
Vad handlar detta mer specifikt om tänker du kanske nu..?
Träningen i boxen. Crossfit!

Helt ärligt så känner jag mig mer och mer som en pajas där bland alla dessa utövare.
Kraschar rakt ner i cementgolvet för att jag inte hade förstånd nog att låta bli monkey barsen. Det gjorde inte ont, men har blivit en snackis vad jag förstod igår. Hamnar gränsle i ett brett gummiband vilket nästan åker rakt upp i arslet och där hänger jag som en bebis i en jätteblöja liksom.. Får den förbannade bollus gigantus rakt i fejset när wall balls skall utövas..för att bara nämna något.. Och så pratar jag.. denna ruggiga sjukdom..

Ganska skrämmande att jag hela livet ansett mig vara ganska stark. Har alltid varit den "råstarka" bland mina vänner. Lite grabbig sådär. Inte rädd för att ta i eller smutsa ner mig. Men nu..oh lord..så kraftlös och klen jag är. Världens enklaste grejer, blir till giganstiska projekt. Och min koordination skall vi inte prata om.
Att mina korta, stumma ben kan ställa till det så mycket.
Därför börjar det så sakterliga komma upp ett mantra i skallen..
Gör om - Gör rätt - Ge upp