Gör mig irriterad och jag får saker gjort

man skulle kunna tro att jag håller en kniv i handen.. men så är inte fallet. 

Yes. Så enkelt är det.
Om du gör mig irriterad så lägger jag den irritationen på att få gjort saker här hemma.
Shit, jag borde ha det skinande rent här hemma så mycket frustration jag kan känna mellan varven.
Tror inte det är hälsosamt iofs, och jag jobbar på att släppa det. Men det är en ganska bra "egenskap" nu inför julen. 'ironisk'
Skämt å sido, det tar mycket av min energi, så det kräver mer än vad jag får ut av det liksom. Men jag kan inte hjälpa att jag är en som bryr mig om men tyvärr är det inget som uppskattas/tas på allvar..

Fast, om jag ska få riktig fart så ska du tro att du kan föra mig bakom ljuset utan att jag märker det. Och sånt gör mig rysligt förbannad, så därför ska jag iväg nu och köpa ingredienser för att baka.
Ja, vad säger man.. inget ont som inte har något gott med sig.. eller..?
När degen väl jäser så ska jag fördjupa mig i hur jag blir jurist, för jag tror att det är där jag hör hemma..

"En bra karl reder sig själv" alltså.. jag kan om jag vill och måste!

Tänkte mig på ett lite mer seriöst inlägg idag.
Inte för att jag känner mig vidare seriös, det gör jag mycket sällan..
Nej jag vill bara visa att jag kan leva ett ganska normalt liv här i lilla huset på åkern.

Det är ju första Advent på söndag så idag har jag gjort klart allt det där sista som jag liksom inte riktigt haft inspiration att göra tidigare.

liten detaljbild från mitt Adventslandskap

Ännu en detaljbild.. 

Årets dörrkrans med material från både Småland och Halland..
och troligtvis även från något land i Asien

Stjärnor inne och ljusslingor ute har varit uppe ett par veckor och idag var det fokus adventsljusstake och kransen på dörren.
Och så pepparkakor.

Jepp, jag har bakat pepparkakor.
Jag blir så trött.. det finns ju INGA vettiga pepparkakor att köpa i butik! Vad tänker de på??
Palmolja..?? Denna jävla palmolja. Snälla, gör ett val och rata denna produkt!
Vill man äta dessa kakor utan att de innehåller palmolja så blir det helt enkelt till att göra dem själv. 

Så idag blev det en halv sats av skurna pepparkakor med mandel.
En glutenfri liten knaprig sak med en fantastisk smak.
Gjorde degen och lät den ligga i kylen och vila, under tiden tog jag mig en promenad för att plocka hem lite mossa och annat grönt.
Hittade en ny väg..
Haha.. jag har bott här så länge och idag gick jag en väg jag inte ens visste fanns.. 

Väl hemma möts jag av en fantastisk doft av ärtsoppa. Ja, det håller jag också på att koka..igen.
Och den stora grytan lät jag stå och puttra på svag värme på spisen när jag var ute och traskade..

Grunden till min superdupergoda ärtsoppa.
Fläsklägg kokas separat och tillsätts sedan i soppan!

Nu är huset fyllt av dofter blandat av kaffe, pepparkakor, ärtsoppa och kanelljus.
Ahhh, så hemtrevligt.
Trist att katterna inte uppskattar detta så som jag gör.  Eller...?

Nu tänker jag luta mig tillbaka och njuta av en kopp hett kaffe och ett par av mina små godbitar innan det blir dags att göra sista rycket innan det blir kväll och vinet skall korkas upp.

Hoppas du haft en fin dag och att solen också har lyst där du befinner dig.
Solljus är vi alla så värda.

Tjipp!

ANNAS SKURNA PEPPARKAKOR MED MANDEL OCH UTAN PALMOLJA!

Du behöver typ..
(jag är ju inte så mycket för mått och krafs utan brukar mest höfta, men här får du lite riktlinjer iaf..)

 2dl sötmandel
200 gram smör

2 dl socker
(jag använder rårörsocker från Saltå)
1 dl ljus sirap
1 tsk bikarbonat

2 tsk kanel

2 tsk ingefära

2 tsk mald nejlika

6 dl mjöl
(jag använder glutenfritt)

Hacka mandeln grovt. Blanda smör, sirap och socker. Vispa i mandeln. Få degen/smeten jämn. Strö i kryddorna och bikarbonat. Häll i mjölet. Vispa. (smart om du använder en elvisp hela tiden) Släng upp smeten och forma till två korvar som du klär in i plastfolie och forma korvarna till den form du vill ha kakorna i sedan. Lägg in i kylen och låt vila där 2-3 timmar. Tag ut och skär upp i tunna bitar. Lägg på en plåt och in i ugnen på 175 grader. Mina tog ca 9 min men HÅLL KOLL!

Det kan vara bra att bara vara, eller...?

Tro det eller ej, men jag har verkligen tagit vara på att inte kunna vara så aktiv som jag brukar utan jag har accepterat att min kropp inte riktigt varit på samma nivå som vanligt.
Nivå och nivå.. jag menar, jag har inte varit i boxen och utfört diverse rörelser både med och utan vikter.
Istället så har jag varvat ner, legat på soffan och lyssnat på ljudbok samt grubblat en hel del.
Tydligen märks det för jag fick frågan idag av en vän.. "du har grubblat en hel del nu när du varit hemma va?" Tror hon menade att det var något bra.. eller så syns mina rynkor mer tydligt..
Jag vill att det ska vara bra, för jag tycker att jag kommit fram till en massa bra saker som jag inte tillåtit mig att fundera över förut..
Och att huvudet ändrat form av allt tankearbete är ju ganska märkbart..

Ljudboken ja, haha... det har väl inte undgått någon att jag kanske inte alltid är den vassaste kniven i lådan, den färdigbredda mackan i picknick-korgen eller den högra skon liksom.. och här kommer ännu ett bevis på detta..

Laddade hem en ljudbok (Den stumma flickan av Hans Rosenfeldt & Michael Hjorth)
En svensk deckare med intriger av psykologiskt djup och hög spänning.. Kanoners tänkte jag, blir perfekt. Har läst de tre tidigare böckerna av dessa två författare och alltid varit nöjd. "Flickan Under Gatan" och "Tre Sekunder" kan jag varmt rekommendera

Flyttade över filen till min mobil och tyckte det var asbra att lyssna på när jag hade en bit att köra i förra veckan.. Plötsligt känner jag att jag inte riktigt är med i storyn, backar tillbaka några kapitel och lyssnar om.. Tror att det är för att jag är mer fokuserad på trafiken än på mannen som läser boken.. Rullar vidare, fortfarande med högläsning i öronen.. Väl framme så tänker jag inte mer på det utan är nöjd att jag inte svävade bort i en drömvärld när jag satt bakom ratten. 

På väg hem så sätter jag på boken igen.. Fattar verkligen ingenting. Har jag så uselt minne? Jo, förvisso..men detta verkar ju extremt.. Backar tio tolv kapitel igen och börjar lyssna.. Blir nästan förbannad.. Vaffan..
Har flickan två mammor som kommer till sjukhuset? Va?? Står han gömd där? Hur kom han dit? Vad gör de plötsligt i grottan??
Jag stänger av boken och klickar igång en spellista på Spotify istället och börjar sjunga med, trycker på gasen och styr kosan hemåt. 

Tar en långpromenad den dagen då det var så underbart fint väder, den dagen då jag väcktes av masken i kattröven du vet.. och jag var smått invalidiserad.. Tyckte det var ett ypperligt tillfälle att lyssna på boken, ge den en chans till utan att ratta en bil samtidigt.
Inser under promenaden att jag faktiskt har hört en hel del och blir glad att jag liksom kommer ihåg.

Då händer det plötsligt. Något som borde få mig att fatta. Det kom musik.
U2 hade smugit sig in, men det förstod jag inte först utan tänkte bara att det var märkligt att det plötsligt kom lite instrumental musik (det var innan Bono började sjunga)
Gahh.. sabla telefon tänkte jag..hittade tillbaka till kapitlen och fortsatte promenaden hemåt.. 

Så händer det igen.. Musik..U2 (det är de enda jag tydligen har i iTunes..) och jag blir sådär förvirrad. Stannar till, kollar spellistan.. brister ut i gapskratt... Den är inställd på shuffle..
Tro fan att jag inte fattade någonting under de 38 kapitel jag lyssnat på i blandade skurar..

Så många timmar för ingenting. Men jag har inte gett upp, lyssnar nu i datorn, varje avsnitt i tur och ordning. Och ja, det är en riktigt bra bok. Så bra att jag liksom sparar de sista 15 bitarna. 

Ja, skratta du bara, det bjuder jag på! :) 

Nu får det allt vara bra för nu, måste ta tag i att bli av med grovdisk.. Så satans tråkig uppgift men en uppgift som verkligen är viktig. Vill ju inte att det ska lukta apa här hemma.. inte i onödan i alla fall.

Och eftersom det är torsdag så infogar jag en ThrowBackThursday-bild (#TBT) på mig och mina två bästa vänner. Bilden är tagen augusti 2011, innan jag började med eller ens kände till fenomenet CrossFit. Det var tider de.. Kanel och Maestro ni kommer alltid finnas med mig!

PurePharma FTW!

Jag har sagt det förut men kan säga det hur många gånger som helst.
PurePharma FTW!
(ForTheWin om du inte hänger med i förkortningarnas värld. För ett antal år sedan hade emellertid ftw en annan betydelse då fungerade bokstäverna som en förkortning av det inte fullt så entusiastiska uttrycket ”f**k the world)

Nu har jag blivit överbevisad..igen..!!

Som du säkert vet så har jag varit (och har fortfarande sviter av..) en smula invalidiserad sedan i lördags. Något muskulärt har inträffat längs hela min vänstra sida så jag har varken kunnat sitta, stå, ligga eller gå och iom att jag vägrar knapra värktabletter så har jag liksom bara fått vänta ut smärtan.
Men så slog det mig... Om jag ökar min dagsdos av PurePharma M3 samt även ökar dosen av det flytande MSM som jag (försöker) häller i mig på kvällarna (deeet kan hända att jag glömmer...) så borde kroppen läka snabbare..

Och JA!! Det funkade.

Damn vilken bra skit det där är! Nu känns det 'bara' som att jag har ett gigantiskt blåmärke till vänster i svanken som smärtar om jag utsätter det för tryck eller rör mig för snabbt..
Så fort brukar inte min kropp återhämta sig.

Jag är såld, på riktigt!

Det känns riktigt tryggt att hela hallen är 'full' av kartonger med alla PurePharmas tillskott.
Okej, de är inte alla till mig, jag är bara en mellanhand. Fick hemleverans igår, så nu står de i hallen och väntar på flytt.. (är du medlem i samma box som jag så säg till om du vill köpa dessa produkter)

Jag hoppas verkligen att fler fattar det otroligt viktiga av att ta dessa piller.

Klicka in på deras hemsida och ta reda på mer www.purepharma.com

Något som ALLA borde käka nu är vitamin D, med 11 soltimmar under hela November (här i Halland...Växjö hade bara 2..) blir det inte mycket av den varan. Testa och jag lovar att du kommer bli mycket piggare, gladare och ger din kropp en fin present.

Jag skulle även rekommendera PurePharma3 som en bra julklapp. Riktigt, riktigt bra!
Och en mycket tacksam present att packa in, ser nästan ut som en iPad-kartong.

Hmm.. detta inlägg tog en annan vändning än vad jag hade i tankarna när jag satte mig här med datorn i knäet. Man skulle kunna tro att jag är anställd av PurePharma, men så är det icke.

Jag vet inte om jag riktigt skulle 'klicka' med ägaren av detta varumärke.

Min första kontakt med denne blonde man i ljusblå tischa var kanske inte det bästa i Maj.. haha..
Jag lyckades smälla till honom rakt över käften med ett av de vassa hörnen på en namnskylt jag skulle springa ut med under CrossFit Regionals i Danmark.. Haha.. Har nog aldrig fått så många 'high-five' av folk i min omgivning som älskade det inträffade..Tydligen är (eller upplevs han) som  ganska stroppig och osympatisk..

Jag hade ingen aning om vem han var, tyckte bara det var korkat att denne stod mitt i vägen när vi i Signage Team hade max två minuter på oss att ta oss de gula hjälmarna, in på arenan, fälla upp stege, plocka ner skyltar och sätta upp nya, fälla ihop stege och springa ut..allt snyggt och samspelt.. (vi var två team, tolv banor -sex var..övervakade av HQ i USA) och inget fick gå fel.
Och så står han där mitt i öppningen och flyttar sig inte..

Nu var det så att jag lyfte min skylt lite för att det sprang en massa annat löst folk där också..men jag kunde ju inte hjälpa att hans ansikte var där just då..
Lite roligt att han sedan gick och satte upp sina händer för ansiktet så fort jag ens var i närheten, och han fortsatte på samma sätt under efterfesten.. Humor :)

Dags att fixa lite te och värma en liten pre-lussebulle och hålla tisdagkväll. Alla cats är hemma och ligger och sover lite här och var.. Tänk, även om här är en massa levande varelser här så är här ändå så tyst, lugnt och stilla. Är det så att jag kanske börjar sakna någon att prata med på kvällarna?

Jättemysigt att vakna med gosiga katter...eller..?!

Det kan man ju tro, men det är inte hela sanningen..
I morse fick jag verkligen erfara baksidan av att ha dessa pälsbollar i mitt hus..
Baksidan i dubbelbemärkelse.. Haha

Åkte ju på en ganska rejäl sträckning igår som är belägen längs hela vänstersidan, så jag har sovit som en sardin i en plåtburk..typ i exakt samma position hela natten, har liksom inte kunnat röra mig. Vilket katterna har tyckt varit underbart. Så de har passat på att ligga på mig och snarka.
Ganska mysigt, men tungt.

Så blir det morgon, och jag försöker röra mig lite, men då det hugger som knivar i sidan så gick det inte så fort, återigen till en enorm glädje för de katter som låg kvar.. Jag började fundera på hur jag enklast skulle komma upp..vilket projekt.. Och iom att det i princip kändes omöjligt så låg jag liksom kvar och funderade ut min kommande 'flyktväg'.

Då kommer Svinto upp till mig, denne mysige goa katt som varit borta i två dagar (igen) men sovit hemma inatt.. Han kommer och liksom stryker huvudet mot mig och vill gosa.. "Matte, klia mig i nacken och under hakan" Och eftersom jag är ägd av mina katter så var det väl självklart att jag började klia och klappa honom..
Han vänder sig om och då ser jag något som rör sig i rumpan på honom..

EN MASK!!!!

En vit, bandmask som liksom 'vinkade' lite åt mig där innan den typ kröp in igen.. Så jäkla äckligt!

Jag vet inte om jag i ord kan beskriva detta händelseförlopp, men jag hoppas du kan se det i bilder.. Jag glömde för en mikrosekund att jag typ är invalido och försöker komma undan den maskbeprydda kattröven så fort jag bara kan.. Men det gick sådär..skrek nog till för plötsligt var jag ensam i sängen och katterna dundrade ner för trappan.. och så påbörjade jag projekt 'komma upp'.

Att rulla upp baklänges från sängen har gjort mig en erfarenhet rikare. Haha.. Herregud.
Tack gode gud att jag tränar CrossFit och att rörligheten liksom finns där, vilket jag inte tror när jag är i boxen och tränar då jag känner mig stelare än ett kvastskaft.. Men hade du sett mig denna morgon hade du troligtvis blivit en smula imponerad.. Det var troligtvis inte så vackert, men jag löste de olika situationerna som jag behövde klara av.

Nu är jag marinerad i hästliniment och bandagerad med en hästmagnet samt yllelinda. Och strax ska jag ge mig ut på promenad eftersom det verkar bli en underbart fin dag idag.
Solen skymtar fram och det är vindstilla.
Första stoppet under dagens promenix blir apoteket för att köpa Milbemax så jag kan utrota maskarna i Svintos mage..

Bandmask hos katt avslöjar sig ofta i platta, vita, risgrynsstora segment som hittas i pälsen runt ändtarmen. Det finns flera olika typer av bandmask varav Taenia är den i vårt land vanligast förekommande. Utmärkande för samtliga bandmaskar är att de alltid har en mellanvärd, dvs masken behöver för sin utveckling passera ett annat djur.

Att lita på folk utan att bli lurad och utnyttjad..

Ja, det är en hårfin balansgång. 

Och jag blir lika arg, ledsen och besviken när jag allt som oftast upptäcker att jag 'ramlat av snöret' Måste öva upp balansen. Att ge av sig själv hela tiden, tro att man gör det bra men ändå bli 'utnyttjad' och tas för givet. Jag måste lära mig att sätta ner foten lite oftare.
Men jag tror inte att jag är ensam om detta. Vi kanske ska bilda en Facebook-grupp ;) 

Det jag undrar mest över är hur de personer som duperar sanningen för att föra personer bakom ljuset, hur funkar dem? Oavsett så är de jäkligt skickliga. Menar de verkligen att såra, eller är det endast en konstig läggning som bara sker för att skydda sig själv? Tror de verkligen att personen de 'för bakom ljuset' är korkade och inte märker något?
Jag vill lita på folk i allmänhet och vissa i synnerhet, men det är svårt..
Jag brukar ju vilja hitta lösningar på problem, men i detta fallet så tror jag att jag låter bli och låter Karma jobba lite. Har du en lösning, så delge den gärna så kan jag lägga fokus på annat.

Nog om det.

Idag ska jag ta tag i det som jag skjutit ifrån mig lite för mycket.. mina golv. Att bara dammsuga och moppa dem hjälper inte riktigt för att få skinande rena golv, men det funkar i vardagen. Så idag så ska jag 'hålla mig på mattan' och skrubba. Det kan vara så att det är någon slags bearbetning av något, och så kan det vara. Eller, det är så. Men jag tror det kommer funka bra. Fokusera på något helt annat än att spela upp jobbiga scenarion i huvudet är ett bra koncept. Och när jag är klar så hoppas jag att jag får det bra resten av helgen.
För som jag la upp på Insta imorse, "Today is a good day to have a good day" och så får det helt enkelt se till att bli. Nej, jag får se till att det blir så!

Viktig grej på 'to-do' listan;

Stanna till hos veterinären för att få recept på P-piller till lilla Mmalia.. Nu är hon inne på vecka två utan pillerutter, och jag vill inte ha kattungar. (Tror faktiskt jag vill ha en, eller några fler, kaninungar istället..men det kan inte hon hjälpa mig med..)

Dagens tips:

Tro inte att det funkar att nysa med stängd mun samtidigt som du har tandkrämsskum i hela munnen.. Det går inte.

Men först:
Röra på dököttet.
Har ju startat dagen med en stor tallrik havregryn/quinoagröt plus chiafrön kokt i mandelmjölk samt färska blåbär, så jag borde ju orka ganska länge idag. men jag får se.

Saker jag är bra på, som egentligen inte spelar någon roll

Damn vad det blåser ute..hade jag haft hatt så hade jag fått hålla i den. Men tur att jag inte är någon 'hattfantast' tycker det ser ganska dingt ut och hör hemma vid galopptävlingarna i Ascot, England eller i hattpraraden vid Svenskt Derby vid Jägersro..så jag slipper bekymra mig om det.. haha..
Nu får jag nöja mig med att stoppa tegelstenar i fickorna, om jag ska gå ut.
Men jag har inga planer på det mer idag.

En strormig söndag helt enkelt, på många sätt.
Sitter i soffan med en tallrik med lax och grönsaker som sällskap.
Rockigare än så blir det inte. Men jag måste känna mig privilegierad att jag har ett hus med värme, soffa, gosig filt, mat på bordet och en mysig katt (bara en här just nu..) Det är så lätt att glömma bort. Alla de där självklara sakerna. Vi är alla rikare än vad vi tror.

Nu när jag sitter här och funderar över diverse olika saker som passerar i huvudet så dyker en sak, eller en fras en vän sa idag i omklädningsrummet efter träningen. I korta drag så var det att hon känner sig stolt över att ha fått ett sånt förtroende i att leda andra. Det kan jag förstå. Måste kännas jättebra att liksom få ett bevis på att duga till och att man gör saker bra. Och det är just den tanken som far genom skallen just nu.. Vad har jag lyckats med och gjort bra? Jag är ganska vanlig, i mina ögon i alla fall och jag kan inte riktigt hitta något som jag fått cred för att jag gjort. Visst, jag har väl ett antal prisrosetter från den tid då jag var aktiv på tävlingsbanorna med mina hästar, men det hör liksom till. Att man ska dekorera flickrummet med olika priser, pokaler och plaketter.

Nej, nu så tänker jag liksom mer djupare.. men iom att det är jag som tänker så går det aningen slött och jag kan inte komma på mer än fem saker som jag lyckats med fast aldrig fått cred för... haha.
Men erkänn att det krävs ganska mycket talang för att genomföra detta;

1. Bränna kokta ägg
 - la i okokta ägg i en kastrull med vatten och satte igång plattan..gick sedan och gjorde mig iordning för att möta dagen..det tog väl lite tid, för plötsligt började jag fundera på vad tusan det var som knackade så märkligt.. Äggen hade kokat torrt och låg och hoppade i kastrullen, chokladbruna på den sidan som legat ner mot plattan..

2. Nästan åka byxlös till kund
-trött morgon, jag såsade runt med min kaffemugg och fixade lite här och där. La på ansiktet och klädde mig på överkroppen och hade endast trosor och strumpor på nederdelen. Jag tycker det är högst oskönt att gå runt i byxor hemma, så det var liksom inte något konstigt. Upptäcker att klockan gått rysligt fort (vilket den alltid gör på morgonen när jag har tider att passa) Rafsar ihop det jag ska ha med mig, drar på mig skorna och knäpper jackan..går ut och ska precis sätta nyckeln i dörrlåset när jag inser att jag glömt byxor..

3. Kontaktlim över ena glaset
-skalmen har gått sönder på mina 'antika' glasögon (inväntar Knut Knutsson vilken dag som helst..)
Okej, med antika så menar jag att de är asgamla, och fula. Hur som helst så tejpade jag dem lite sådär snyggt (med silvertejp faktiskt...) men det släppte så jag skaffade superlim. Ställer mig med en sån liten tub och klämmer fram lite lim..trodde jag.. Där snackar vi ketchupeffekten.. Shit.. det var lim överallt.. Visserligen är de "hela" nu men jag har också lim över hela glaset så jag ser typ genom frostat glas...

4. Vitlökssoppa i hela köket
-fick för mig att testa att göra sån god vitlökssoppa som man enkelt ska mixa ihop, supergott och jättebra i förkylningstider.. Det gick väl bra hela vägen, nästan... Lyfte av locket för att röra runt och glömde trycka till ordentligt innan jag startade mixern igen.. SCCHHHHWIOSHHH....där flög locket och i samma ögonblick hade jag sprutlackerat hela köket med krämig vitlökssoppa.
Jag har aldrig gett mig på att göra någon sån igen..

5. Ramla i trappa under prisutdelning på företagsgala

-jag var livrädd för denna långa trappa som jag (och alla andra) var tvungen att använda för att komma till toaletter (och ut också för den delen) Smög iväg under middagen för att besöka damernas, och när jag kommer tillbaka så är det någon prisutdelning som pågår på scen.. Jag försöker balansera i mina high heels.. så försiktigt och tyst jag bara kan.. Plötsligt försvann trappstegen under mig, och jag trillar handlöst ner för denna trappa..uppmärksamheten riktas mot mig där jag ligger som en säck potatis och skrattar hejdlöst.. tror jag fick till en mindre Silvia-vinkning också.

Ja, vad ska jag säga.. man kan tycka att jag är en mindre katastrof.. men det är ju liksom jag och jag bjuder på det. Inga konstigheter.

Trevlig kväll

en vanlig "jag har tråkigt hemma en lördag"-selfie
(bilden är alltså från igår)