10 saker du inte vet om mig..

...knappt jag själv heller..
Jag har verkligen fått sitta och tänka efter, det är verkligen jobbigt att vara sådär..ehm.. glömsk..?

Att börja fundera på hur jag är som person och hur jag uppfattas av andra kan vara stressande.. De flesta (?) ser mig nog som en öppen, glad, pratig, social och energisk person med mycket humor och en stor skopa ironi. Och det kan väl stämma till viss del. Det är så jag är när jag är bland folk i en miljö som jag känner mig trygg och bekväm i. Tyvärr så finns det ingen som kan vara sådär 247 (om det inte ingår extacy eller liknande i frukostkaffet) så när jag har en lägre profil blir folk i min omgivning obekväma och backar undan.. "Anna, mår du inte bra?" "Har det hänt något?"
Svaret kan jag ge redan nu, nej det har inte hänt något, och har det det så lär du få veta (eller så berättar någon annan sin version av vad denne hört av någon som hört av någon som i sin tur fått informationen (kanske tom konfidentiellt)) och så börjas det bygga en höna av en fjäder. Jag vill liksom vara vanlig ibland. Det är faktiskt jobbigt att vara sådär öppen och framåt hela tiden.

Mitt tips, gå till källan och ta reda på sanningen om du är osäker.
Nåväl, det var inte ett långt inlägg jag tänkte mig idag..
Så jag sätter punkt där och börjar lista de tio saker som jag inte tror att du vet om mig..

Är du med..?

1. Jag är riktigt blyg och osäker i vanliga situationer så som att tex. 'kallprata' med kassörskan i mataffären, vill gärna inte att någon expedit pratar med mig (om jag inte bett om det själv) eller om jag ska besöka ett ställe för första gången..ja, jag tycker till och med att det är jobbigt att ringa samtal till folk jag inte känner.

2. Jag ger mig ofta in i situationer som jag i princip inte riktigt vet hur jag ska lösa och/eller ta mig ur.

3. Jag är rysligt lat och bekväm. Ja, det har även gått så långt att jag käkat på papperstallrik och använt plastbestick för att jag inte orkar diska. (detta var när jag var lite yngre..typ 27.. haha)

4. Jag har ångest över att jag snart är 40..

5. När jag var yngre så var jag övertygad om att jag skulle gifta mig med Jon Bon Jovi.
Jag var en renrasig rocktjej (fick eksem om någon nämnde Michael Jackson)
Mitt flickrum var tapetserat med sidor och planscher från tidningen OKEJ. Om det råkade vara så att Bon Jovi var på fler än två sidor köpte jag två tidningar för att få ut alla sidor och tryckte upp dem på väggen med häftmassa.
Jag har även fått en ros av denne man samt kram och autograf (två olika tillfällen)
Alltså, ni fattar :)

6. Jag har pluggat juridik och psykologi -forensic psychology. Oerhört intressant och nyttigt!
Och hade jag haft motivationen till att sätta mig i skolbänken så skulle jag vilja bli brottsutredare..typ Leif GW..fast yngre och tjej :)

7. Om jag inte gillar någon så är jag rysligt tydlig med detta. Ogillar oärlighet så varför ska jag typ låssas att jag gillar om jag inte gör? Däremot kan jag bli rysligt illa berörd om jag gillar någon/något och är tydlig med det men sen inte får någon respons tillbaka.. lite moment 22

8. Jag är i princip allätare vad det gäller mat och jag har ingen åsikt om jag gillar eller inte gillar förrän jag har smakat.
Jag har fortfarande aldrig smakat surströmming, och jag hoppas kunna få göra det innan jag dör.

9. Jag sliter med att få ordning på mitt mindset.. Jag måste lära mig att inte lägga energi på fel saker och tro att de flesta är emot mig på något sätt. Att det alltid finns någon baktanke. Så minst en gång per dag lägger jag tid på att bli coachad i rätt riktning.

10. Även om denna punkt kanske klingar falskt mot den förra så måste jag ändå skriva detta då jag tycker det är oerhört viktigt..
Jag vet att många tampas med dyslexi och det är inget jag ser ner på bara man är ärlig med det, men att tex upptäcka "Facebookstatusar" gjorda i företags/organisationer/föreningars namn där det bara är så pinsamt skrivet med stavfel, mellanslag, särskrivning eller 'kommatecken'-'punkter'-'utropstecken' på konstiga ställen får dem (företag/organisationer/föreningar) att framstå som oerhört inkompetenta. Det gör mig förbannad.
Jag har svårt att köpa att det plötsligt 'kryllar' av dyslektiker.. jag tror snarare på lathet och ett oengagemang.. Är du osäker, fråga någon att korrekturläsa innan du publicerar. (nej, jag är inte perfekt och kan göra mina egna misstag. Men oj vad jag skäms.)

Jo.. nu när jag öppnat hjärnarkivet igen så poppar det såklart upp en väldans massa gamla minnen.. ojojoj.. men du får hålla tillgodo med dessa tio (som är snälla och rumsrena) tills jag kanske gör ett nytt inlägg med tio nya.. Tills dess önskar jag dig en bra dag.

Själv ska jag ta tag i mitt hus samt tvätta ett par maskiner.. Åker ju i övermorgon och då kan det vara skönt att ha rent och städat när jag kommer hem. Jag ser verkligen fram emot denna helgen.
Det ska bli riktigt roligt att träffa alla igen nu överdriver jag, vissa.. det ska bli kul att träffa vissa..vissa mer än andra..

För att bli stark så måste jag äta granatäpplen...eller...? 

Dofta-Lukta-Stinka

Det finns väl inget härligare än att uppleva en doft som väcker bra minnen lika jobbigt är det när det uppstår en lukt som väcker äckelminnen.. För det är väl skillnad på doft och lukt?
Egentligen är det inte det, det heter ju bla. 'luktsinne'. Meeen..

Det doftar gott och det luktar illa, en bra tumregel tycker jag. 'Att dofta' har en positiv värdeladdning medan 'Att lukta' är mer neutral. Jämför gärna med 'Att stinka'

Testa själv att 'smaka' på meningarna..
"Fy faan vad det doftar ruttna bananer och lik"
"Fy faan vad det luktar ruttna bananer och lik"
"Fy faan vad det stinker ruttna bananer och lik"

eller

"Här doftar det kloak"
"Här luktar det kloak"
"Här stinker det kloak"

"'Flower', parfymen med en doft av blomstrande ängar"
"'Flower', parfymen med en lukt av blomstrande ängar"
"'Flower', parfymen med en stank av blomstrande ängar"

och till sist

"Här serveras tapas med en doft av Spanien"
"Här serveras tapas med en lukt av Spanien"
"Här serveras tapas med en stank av Spanien"

Jag hoppas du fattar nu.
Det blir ganska roligt tycker jag, men det är nog bara för att jag är en livs levande OrdPolis :)

Nåväl. Något jag är ytterst övertygad om är att gemene man/kvinna har egna associationer till dofter/lukter. Jag kan till exempel få vårkänslor när jag känner att det gödslats åkrar (medan andra kan få kräkkänslor..) och jag kan nästan bli tårögd av saknad när jag kommer in i ett stall och känner doftblandningen av hö-halm-häst och ammoniak. Och tycker du att jag är knäpp så vet jag de som älskar doften av ny bil (vilket jag inte är i min smak, jag blir nästan illamående. ) och de som älskar doften av en duschkräm och relaterar den doften till en specifik plats och det är bara där den doften ska finnas.. Mer vanligt är väl de som älskar doften av solmogna jordgubbar eller nybakade kanelbullar. Det tror jag alla gör.

Ikväll fick jag en ny favorit på min lista.
Att komma hem till ett ganska mörkt och tomt hus och mötas av doften av en köttfärssås som stått på spisen heeeela dagen. En köttfärssås med rött vin, grädde, lök, vitlök, chilli, krossade tomater, broccoli, palsternacka, morot, champinjoner, basilika, salt, peppar och kanel. Och att bara behöva koka pastan för att sedan lägga upp det i en 'skål' tillsammans med ruccola och mozzarella.. hälla upp ett glas rött (en italiensk Zinfandel) och parkera i soffan. Tända en massa ljus och bara hålla kväll.
Det får liksom dagen som varit sådär att avslutas på ett bra sätt.

Känns bra att dagen bara varit sådär, för då vet jag att det kommer att bli en bra mycket bättre dag imorgon! Nu tänker jag luta mig bakåt och intaga horisontalläge.
Tack för idag.

Kram, hej.

Att förena nytta med nöje = Ett vinnande koncept

Det är tisdag och klockan är snart två och jag sitter (som oftast) på min plats vid köksbordet (rätt roligt det där..) Jag har alltså en benägenhet att alltid (nästan) sätta mig på samma stol. En 'läggning' som jag tror att de flesta har..vi är ju vanedjur. Roligt också att de gånger jag har besök här så är det aldrig någon som sätter sig på denna stol, även om jag inte skriker NEEEJ INTEEEEE DEEEEEN!! Och samtidigt slänger mig fram som en fotbollsmålvakt för att rädda stolen.. I scenariot i mitt huvud sker detta i ultrarapid och mitt skrik är sådär dovt, mörkt och liksom släpande..
Du fattar?

Nåväl, morgonen var ganska smärtsam.. Ni som har Facebook och Insta, ni har ju kunnat se i mina texter att jag i princip såg ut som ett vinkeljärn när jag vaknade..
Damn vad ryggen ska bråka emellanåt. Är det inte vaden, axlarna eller bröstrygg så är det ländrygg!
Hade ju känning redan igår efter klass nummer 1..och givetvis körde jag ändå klass nummer 2..
Jag får ju helt enkelt skylla mig själv som utsatte denna del av min kropp för så mycket "belastning" som det blev. Men jag har ju i alla fall fått sova i natt, så jag är nöjd. Tack PurePharma M3!

Körde bort till Gjuteriet i morse och började att värma upp och stretcha i lugn och ro (innan de andra två tjejerna skulle komma) Ganska skönt att vakna sådär. Hade jag gjort samma saker hemma så hade jag haft minst en katt som stört mig, och jag är övertygad om att de skulle planerat att jobba i skift..därför förlägger jag stretch i boxen.
Jag hann nästan bli klar innan jag fick sällskap.

Jävla trevligt det där att ibland öva på sina svagheter tillsammans med ett par stycken andra som övar på det som de har svårt med. Det är ganska tråkigt att vara själv i boxen. För att använda mig av en väns uttryck.. "Tråkigt att vara där ensam som en tölp" Och hon har ju rätt.
(Riktigt roligt att lära känna andra i boxen som man annars bara pratar lite flyktigt med innan klassen (eller efter) )

Ryggsmärtan försvann iom att jag var så mån om att 'komma loss' innan jag satte fart med något annat, och jag lyckades med ett par övningar som jag haft problem med under en tid. Sånt gör mig glad. Även om det inte ser mycket ut för världen för andra så skiter jag i det, JAG vet att det är bra gjort av mig. Att jag lyckats genomföra övningen korrekt på alla plan och med den vikt jag bestämt mig för. Ett av mina mål; Att bli stark!

Och det är det jag menar med det jag skriver i rubriken..
"Att förena nytta med nöje = vinnande koncept"
Mår man bra, har kul och skalar bort alla krav så lyckas man. Eller jag fungerar så i alla fall.
Testa du också.
Det är för övrigt ett koncept som funkar i alla sammanhang.. Som nu när jag sitter och skriver har jag mamma i 'öronen'. Du får själv lista ut vad som är nytta och var som är nöje i detta scenario. 

Nu skall jag fylla på 'saker' i min blivande köttfärssås som just nu bara står på spisen och gottar sig i rött matlagningsvin och grädde.. Det är verkligen nytta som kommer bli ett nöje ikväll!

Tänk positivt, det blir så mycket enklare då!

Nu står klockorna stilla, jag skriver dagens tredje inlägg i denna blogg. Men jag har ju alltid så många ord i mig som liksom vill ut..och för att skona andra så har jag lärt mig att det är bättre att jag kluddar ner dem här än att bara prata-prata-prata..

Och att prata-prata-prata är något jag kämpar med att få bukt med.. fått det bekräftat idag att även om jag är picky med vem jag berättar saker för så kommer det ändå alltid fram, fast i en annan version..det är sååå tröttsamt. Inte konstigt att folk i min omgivning anser att jag är svår att lära känna.. Bah, skyll er själva.
Dock kan jag tycka att det är en smula tragiskt att det inte finns annat att prata om än att diskutera andras liv, i den tappning som de tror att det är, när personer umgås.

Nåväl.. Talesättet "le mot världen och världen kommer le åt dig" det stämmer nog minsann. Det har jag blivit varse om idag i alla fall, och jag tänker fortsätta morgondagen i samma anda. Jävla märkligt det där faktiskt.. Jag tränade ju i förmiddags.. ett grispass med bl.a. Thrusters och boxjumps (25 reps av varje övning i WOD:en 12 min AMRAP) Passet gick bra men hemma i huset så började min ländrygg kännas av mer än vanligt..blev liksom stum.. Låg och rullade med tennisboll på köksgolvet, masserade in tre olika hästliniment och stretchade.. Insåg för sent att jag missat att boka av klassen jag hade plats på halv sex.. och då jag är en som verkligen irriterar mig på andras nonchalans i att aldrig boka av sig ville jag inte hamna i det facket..

Så jag körde dit, bättre att röra sig än att sitta still och jag rullade ryggen och var med på uppvärmning och teknikträning av backsquats.. Valde sedan att göra min egen WOD när de andra körde samma som jag gjort på förmiddagen.. Tänkte bl.a öva pullups och hade riggat med ett gummiband som säkerhet om axlarna skulle dö.. och så givetvis ställt lilla boxen under så jag kunde komma upp.. Men när jag kom tillbaka med ketteln jag hämtat för att göra axelpressar med var boxen borta.. Någon hade tagit den för sina boxjumps i passet.. Istället för att bli irriterad, såg jag det positiva.. Yay, nu slipper jag göra den övningen, kan göra det en annan dag. Kände inte av min ländrygg så mycket, istället gör sig streckningen på insidan av låret lite mer påmind.. Sabla skit egentligen, men jag får ändå vara glad.. Jag har muskler i benen som kan göra ont, jag har ben.
Det finns alltid de som har det värre. Vi är så satans bortskämda!

Hoppas dock att jag kan röra mig imorgon..får inte hända att jag blir "obrukbar" till helgen så resten av veckan kommer jag ta det mycket piano. Ser faktiskt fram emot helgen. Det ska bli riktigt kul att träffa vissa som jag inte sett sedan Falun i våras. Givetvis så ska det bli roligt att träffa de gamla rävarna som jag träffade senast i Malmö. Och jag har lovat att ta med mig haklapp denna gång.
Ser även fram emot resan till Norrtälje. Tror den kan bli något att lägga i minnesarkivet.
Jag får bara inte glömma att ladda ner en ljudbok och lägga på vinterdäck.. kan vara lurigt när jag ska rulla hemåt på söndagsnatten..

Nu är det dags för en cosy avslutning på denna dag. Te och glass. Känns som att det är något konstigt halsont på gång..och det vill jag inte behålla. Är du sugen på att få de baskilluskerna så säg till så ska jag se till att du får dem, allihop. Åter igen.. jag har halsmandlar, finns de som inte ens har en fungerande hals utan äter genom en slang rätt ner i magen.
Nu ska fröken Positiv stänga ner bloggen för idag. Jag håller tummarna att jag kommer få sova i natt!
Puss, Kram och Hej

Ordbajseri från ett litet hus på en åker

Ja, troligtvis är det så det kommer bli. Jag har inget vettigt att skriva ner, det har jag iofs inte så ofta men jag gör ett tappert försök att få till åtminstone ett par rader. Jag liksom bara sitter full med energi som bara bubblar i kroppen och vill ut, och då jag inte riktigt har lyckats strukturera upp var i all kaos jag ska börja så får det bli här..sittandes vid köksbordet med en härligt utsikt utanför fönstret och en stor balja kaffe. Här sitter jag ofta tittar ut och drömmer mig bort..tills några av katterna ryker ihop eller kräks så jag liksom kommer ut ur drömvärlden..

Nu är snart lunchtimmen över, och jag har inte ens kommit till att tänka mat, även om jag varit och tränat i boxen i förmiddags. Jag är slarvig med det där. Jätteslarvig.
Men jag är fortfarande proppmätt efter middagen igår. Riktigt god söndagsmiddag fixade jag till oss. Torskrygg med bacon, soltorkade tomater och rödlök samt krossad potatis i ugn med osttäcke.

Gissa om vi blev propp. Inget vin och ingen efterrätt. Sånt får det vara slut med.. skitjobbigt vad jag lägger på mig under hösten.. blä. Iofs ett I-lands problem..att kunna äta sig mätt varje dag. 

(även om jag inte äter varje dag..eller jo, men inte så mycket.. )

Härligt med måndag, ny vecka och ny månad.. även om jag låg vaken lite väl mycket tiiiiiidigt i morse (chockad att jag lyckats blogga utan ett enda stavfel, fick till och med ihop en text... ) så är jag pigg och glad och ser fram emot nästa vecka då jag kan börja töja gränser med min kropp.. utmana mina vadmuskler och mina axlar.. sjukt trött på att behöva safe:a bara för att jag behöver vara hel när jag är ute och dömer.. och nu till helgen blir det årets sista tävling jag skall medverka vid..sen så har jag ett par månader att typ träna, på riktigt! Nu vill jag bli stark.
Haha..hittade bilden som togs efter jag varit och provat på CrossFit första gången.. 121 veckor sedan.. Jo, det har nog hänt en del med mig och min kropp. Jag har gått upp i vikt.. men framförallt så mår jag bra så mycket bättre i huvudet. Jag får ju ångest när jag ser den bilden egentligen, för då minns jag vilket jäkla arbetstempo jag höll, stressnivån var på max och min kosthållning var under all kritik .. men det var också det jobbet som fick mig att lämna min barndoms-stad och flytta hit upp till huset på åkern..och hade jag inte gjort det så hade jag aldrig hittat denna sporten och framför allt inte träffat alla härliga människor som jag lärt känna genom dessa åren.
Inget ont som inte har något gott med sig!

Nu ska jag gå ut och rädda mitt stora äppelträd innan det knäcks.. Mission #1 idag!

Insomniac

Här har jag legat och skrivit av mig en massa..och så för säkerhets skull kopierar jag och sparar texten, lämnar bloggen för att hitta en passande bild kommer tillbaka för att lägga bilden, då är all text borta och bilden gick inte att klistra in... arrrrrhhhgggh!!

Jag ligger alltså och vänder och vrider, av med täcke på med täcke..fot utanför täcket..fot innanför.. Instagram..scrollar upp scrollar ner och upp igen..kollar Facebook, kollar vem som är online och inte.. Vågar jag skriva någon, nu? Nä! Övertalar mig själv att så gör man inte en astidig måndagmorgon. Hade det varit samma tid men igår hade det liksom varit legitimt.

Så jag börjar om..vänder och vrider, fluffar och plattar, fot ut fot tillbaka..

Jävla tröttsamt!

Varför är det såhär? Troligtvis för att jag under dagen ventilerat saker som jag typ aldrig gör. Haft ett härligt häng i princip hela dagen. Tänk vad människor kan växa i sin roll och vad andra kan krympa. Urtrist när personer jag ansett varit bra vän plötsligt bara krymper, tar till lögner och annat krafs. Sånt sårar inte bara, utan jag blir förbannad och känner mig lite 'utnyttjad' då jag allt som oftast funnits till under en period i dennes liv när det behövdes.. 

Men tro mig, jag ser igenom det mesta och jag har börjat plocka bort folk i min värld som jag anser inte passar in / missbrukat mitt förtroende. Inte för att jag tror att det rör någon i ryggen men det känns bra. Riktig bra. Att rensa bort energitjuvar är så skönt. 

Haha, såhär i efterhand kan jag skratta åt det, men jag jobbade i flera år med falska och energistjälande personer. Tycker lite synd om dem på något sätt. Men det var en tid i mitt liv, då var då nu är nu. 

Karma kommer bita dem i röven en dag!

Om jag skulle ta och försöka sova lite, innan Svinto sätter sig nedanför fönstret och mjauar att han vill in.. 

Om några timmar är det morgon,ny vecka och ny månad. Känner att det kommer bli en bra dag. Och jag hoppas att vissa i min umgängeskrets rannsakar sig själv lite. Mitt råd; fundera på om det är värt alla dessa lögner? 

Det börjar med tåg och slutar med tacksamhet..

Har nu på morgonen 'roat' mig med att söka inrikesresor av olika sort bara för att jag är lat och inte orkar köra..
Jag blir dock lite förvånad över prisskillnaden mellan tåg och flyg..
Det tjatas så mycket att vi ska tänka på miljön (vilket jag tycker är bra) och därför åka mer tåg och välja bort flygresor (nu pratar jag inrikesresor) Men jag förstår inte..

I min värld vinner flyget. Jag menar.. varför spendera fler timmar skumpandes på ett säte i ett (oftast) skitigt och slitet tåg till ett högre pris än om man (som jag) väljer flyget istället? Snabbare från punkt A till punkt B samt bra mycket billigare.. Okej, det blir kanske billigare att åka tåg OM man bokar månader i förväg (men det tar fortfarande lika långt tid).. men vem har ork till sånt?
Och vem vill ha ett så inrutat liv där man liksom lever efter ett förbokat livsschema..?
Inte jag i alla fall.

Att inte boka upp för mycket för långt fram är inget jag förespråkar alls.. för det blir aldrig som jag tänkt mig ändå.. Jag tror att det är många som är beredda på att hålla med där..
Jag lever lite efter 'en vecka i taget'-principen..därför blir jag förvånad när folk bokar in sig på saker ett år (!) i förväg.. undrar då om de aldrig varit med om saker som plötsligt dyker upp som kan ändra planeringen brutalt..

Ja, jag tycker det är lite skrämmande att i princip alla tar livet så förgivet.. Jag är i alla fall tacksam varje dag jag vaknar, och vaknar. Försöker se på dagen som ett privilegium att jag får lov att vara med ännu en dag. Tro mig, jag har varit med om att liv har tagit hastigt och oförberett slut och troligtvis är det dessa gånger som fått mig att inse hur skört livet är.. Vi lever nu, så sluta gnäll..Det kom över mig för ett par månader sedan då jag var ute och cyklade.. himlen öppnade sig och jag hade inte några regnkläder, men jag var på väg hem. Väl hemma så kände jag mig bortskämd och rik.. En varm dusch, golvvärme, torra myskäder och en kopp te, tak över huvudet och vindtätt..Det är mer än vad många andra har idag..  Så förgyll din dag med att göra något kul, le mot någon 'okänd', ta kontakt med någon du tänkt höra av dig till så länge.. Har du huvudvärk, var glad över vetskapen att du har ett huvud.. Har du träningsvärk, var glad att du är så frisk så du kan träna.. Har du ont i en arm, gläd dig över att du har en arm till..
Det är inte så svårt att hitta de där ljusglimtarna i vardagen, men du måste öppna ögonen.

Önskar dig en finfin fredag, det tänker jag ha. 

Men först kaffe och något ätbart i magen.